Förr var sjukan på I 2 i Karlstad en välbesökt byggnad när värnpliktiga behövde vård. Idag har sjukan intagits av Casernum, ett hälsocenter där 10-talet företag och terapeuter erbjuder ett brett utbud inom hälsobranschen. Egenvårdspoolen heter ett av företagen och där träffar jag Gunnar Friberg som ger en initierad inblick i test- och behandlingsmetoden kinesiologi.
— Kinesiologi är läran om rörelser; ett sätt att kommunicera med kropp och själ, förklarar Gunnar Friberg som efter flera år, med inom sjukvården oförklarliga smärt- och trötthetsproblem, kom i kontakt med kinesiologin 1983 och fick därigenom en nystart i livet.
— Genom enkla muskeltester går det att se om kroppen är i balans. Vi behöver vara i energibalans för att må bra. Allt är energi, säger Gunnar.
Kinesiologi erbjuder en behandling som öppnar upp för kroppens olika energiflöden och därmed hjälper självläkningsprocesser. Med kinesiologi kan energiobalanser upptäckas på ett tidigt stadium, innan problem manifesterats genom sjukdom.
Kinesiologi kan delas in i många grenar, Gunnar arbetar med två av dem, mental och fysiologisk kinesiologi.
Vi börjar med den mentala delen.
I dagens stressade samhälle har många människor glömt bort att ta hand om sig själva. Det finns ju så mycket annat att tänka på.
— Men det är viktigt att lära sig att jobba med sig själv. Vi samlar på oss så mycket onödigt som vi lägger ”i ryggsäcken”. Det vill säga sånt som vi kanske stoppar in i magområdet där solarplexus – vårt känslocentra är beläget, för att sen lägga locket på, säger Gunnar.
— Det vi möter i form av traumatiska händelser, lagras i kroppens cellminne. När celler förnyas, så ärvs minnet från cell till cell. Det vi möter i livet i form av jobbiga händelser, kan inte göras ogjorda, men det går att påverka genom mental kinesiologi. Smärtan – det jobbiga, kan ofta minskas eller rent av försvinna efter energibalansering.
— Det går att påverka kroppen rent mentalt. Tankens kraft är enorm, understryker Gunnar.
— Ofta låter vi oss styras genom tankar. Har vi bestämt i förväg att en uppgift är svår att klara så blir det också svårare att genomföra uppgiften. Tänker vi positivt så blir det lättare att klara av det vi ska göra.
— Det är viktigt att ”tycka om sig själv”; att kunna säga ”Jag älskar mig själv” och verkligen göra det. För vad går livet ut på? Kärlek!
— Kärlek är grunden till allt. Om du inte kan älska dig själv tillräckligt mycket, då har du problem, säger Gunnar.
— Den som mår dåligt, har kanske ett smärtproblem, en sorg över en anhörigs död, skilsmässa, mobbing, eller efter att ha blivit utsatt av en buse.
— När man upplevt ett trauma, så kan det sätta sig i kroppen/knoppen och bli en energitjuv. En svårare energiblockering kan uppstå och ställa till med problem i livet.
— Då gäller det att balansera det negativa och skapa en positiv plattform så att personen kan bygga en starkare självbild och därigenom kunna få en ny och bättre utstrålning – må bättre.
Vid en balansering försöker Gunnar få den mobbade personen att minnas alla upplevelser och platser som har ett samband med händelsen och som lämnat djupa spår efter sig, därefter utförs behandlingen.
— Det är lätt hänt att vi skjuter problemen ifrån oss; säger att ”det var ingenting”. Men vi måste lyssna för att kunna lösa problemen. Vi behöver frigöra oss från energitjuvarna för att kunna leva ett bättre liv. Balanseringen kan göras genom att behandla energipunkter och koppla ihop olika energizoner. Vi använder även ögonrörelser och öronmassage.
Gunnar berättar hur kineserna förr jobbade med ögongymnastik i skolorna. De som utförde regelbunden ögongymnastik, behövde sällan använda glasögon.
Även öronen har stor betydelse.
— Det finns mängder av akupunkturpunkter i öronen. Den som masserar öronen noggrant inifrån och utåt, masserar indirekt hela kroppen. Detta påverkar energiflödet generellt i hela kroppen.
— I den fysiologiska kinesiologin arbetar vi mer fysiskt – med fler muskeltester. Det finns 14 meridianer som går genom en människokropp. I meridianerna flyter en form av energi. Det är längs meridianen som akupunkturpunkterna är belägna.
En specifik muskel har samband med en specifik meridian som har samband med ett specifikt organ. Även den som utför akupunktur utnyttjar meridianlinjerna i sitt arbete. Akupunktören sticker en nål i en akupunkturpunkt, vilket kan påverka energiflödet i kroppen.
Gunnar arbetar med sina och klientens fingrar och handflator för att uppnå liknande effekt.
Gunnar demonstrerar hur han genom att sätta tryck mot min arm, kan känna om muskeln är i balans. Om muskeln är ”svag” är energin ”låg”, om muskeln är ”stark” kan energin vara för ”hög”, muskeln kan vara under stress och fungera sämre.
— En stark muskel i balans har lagom spänning, förklarar Gunnar.
— Det är lätt att hitta obalanser i en kropp hos en människa som mår dåligt. En person kan ha flera obalanser i kroppen, flera meridianer har problem med energiflödet.
— Jag försöker hitta en muskel – meridian – organ som har prioritet. Kan jag hitta problemet som är prioritet att balansera, kan obalanser även försvinna i andra områden av kroppen. Vi har fått en dominoeffekt.
— På Egenvårdpoolen har vi kurser i bland annat kinesiologi. Den som har skaffat sig inblick i kinesiologi, kan snart lära sig ett egenvårdsprogram. Då kan var och en jobba med sig själv.
Gunnar understryker hur viktigt det är att observera sin egen livsstil. Att tänka sig för vad man äter och dricker.
— Förr åt vi en mer naturlig föda och vi rörde mer på oss.
— Nu sitter vi framför teven och sätter i oss alldeles för mycket onyttigt fett och socker. Vi överskrider gränser både med koffein, socker, fett och alkohol.
— Vi utsätter kroppen för berg-och-dalbane-färder som leder till alltför höga insulinpåslag. Min erfarenhet visar att detta kan leda till olika former av ohälsa bland annat depressioner.
Vid denna punkt i resonemanget, blir Gunnar kritisk till sjukhusens sätt att behandla människor.
— Många patienter är vana vid ett högt intag av kaffe, läsk, glass, kakor, bullar, godis och kanske dessutom äter en näringsfattig kost. Sjukvården borde föregå med gott exempel och försöka hjälpa patienterna att bryta sina dåliga vanor. Sjukvården kanske kan servera mer näringstät mat, där bland annat mer bär, färsk- och torkad frukt, nötter, frön och mycket mer grönsaker ingår.
— Sjukvården är alldeles för kostsam för vårt samhälle! Vi behöver mer frisk vård!
— En del av problemet kanske är de lägre vinsterna för läkemedelsbolagen om folk blir friskare?
Gunnar är övertygad om att sjukvårdskostnaderna skulle kunna sänkas rejält, om folk lärde sig att leva mera sansat.
— Förr var det fest på lördag. Nu ska vi ha fest alla dagar i veckan. Lördagsgodis har blivit vardagsgodis.
Erik Fasth
2010-02-24
