LANDSBYGDENS EGEN TIDNING

Centerpressens Nyhetsbyrå

Serien om Värmländska bruk

Nyfiken på mat

Läs mer här

En kamp för snö i backen

Idylliska Frykstabacken med den fantastiska utsikten över sjön Frykens södra delar. Högst upp på backen har slalom-klubben ordnat med grillplatser i bästa läge.

KIL (VB)

Fryksta slalombacke vid idylliska Frykens södra del är en av de anrika värmländska skidbackarna. Varje år räknar Kils Sla-lomklubb in cirka 120 000 åk och 5 000 besökare.

– Vi satsar på samma utbildningsstege som de gör på de sto-ra skidanläggningarna, säger Martin Rosén, ordförande i klub-ben.

Vid Frykens södra strand ligger Fryksta. Bland annat känt för landets första järnväg med tillhörande station och för ångbåten Frejas brygga och museum.

Men Fryksta är också platsen dit alla skidintresserade Kilsbor och mängder av turister beger sig för att åka både på längden och på tvären. Från toppen av slalombacken kan man uppleva den fantastiska utsikten över den stora värmländska sjön –

vid solsken är det ett vykortslandskap som bara måste upple-vas. På toppen av slalombacken har slalomklubben ordnat med en populär grillplats.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: SARA ERIKSSON

Fortsättning publicerad 20120216

Hon brinner för hälsan

Anna Pettersson driver sin egen firma där hon har hälsa som tema. Här masserar hon Ulf Nilson som behöver behandling för sin onda rygg och nacke efter en trafikolycka.

KIL (VB)

Anna Pettersson har lång erfarenhet bakom sig inom hälsa.

I dag är hon egenföretagare och arbetar med massage och coachning men även städning finns på schemat. Dock är det främst ”städningen” av människors insida och fysisk hälsa hon prioriterar.

– Min vision är att ha en kursgård i framtiden, säger hon.

Hon läste idrottspedagogik i Umeå och sedan även friskvårds-linjen, 1990, på Molkoms folkhögskola. Därefter tog hon an-ställning på friskvårdscentralen i Kil, där hon var i fjorton år. Under tiden utbildade hon sig vidare till massageterapeut, 2001.

Samma år blev hon egenföretagare och skapade hemsidan

villaochro.se.

Det är ingen överdrift att kalla Anna Pettersson för mångsyss-lare.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120209

LRF Värmland fortsätter växa

Den 15-åriga medlemsökningen firas med tårta av Torbjörn Axelsson och Christer Lundquist.

KIL (VB)

Till skillnad från flertalet stora organisationer har LRF i Värm-land ökat sitt medlems tal varje år de senaste 15 åren. Det firades med tårtkalas på Apertins Herrgård utanför Kil när Värmlands bondeledare nyligen höll sin årliga konferens.

-Vi kom 2011 upp till 6 665 medlemmar och det innebar en ökning under året med 69, berättar verksamhetsutvecklaren

Erik Evestam.

Han framhåller att medlemsökningen sker trots att antalet aktiva lantbrukare ständigt minskar.

-Inom LRF i Värmland bedriver vi ett medvetet värvningsarbete

förklarar Erik, som hävdar att organisationen har goda möjlig-heter att få ytterligare många nya medlemmar inom olika grupper som på ett eller annat sätt har anknytning till lant-bruk.

-En stor potential finns bland jord- och skogsägare, som än så länge inte är medlemmar men också bland hästfolket och företag inom entreprenad och turism. Målet för riksorganisa-tionen är att öka antalet medlemmar till 180 000 från nuvaran-de 170 000 inom några år.

Text: ALEX SVENSSON

Bild: ERIK EVESTAM

Fortsättning publicerad 20120202

Han vågade och vann

Frykerudskonstnären Johannes Wessmark är nu konstnär på heltid inom fotorealism. Under några veckor har han ställt ut på Värmlands museum och många utställningar är bokade för framtiden. Bakom honom t v: "Som en huldra" och t h: "Emmy i vila".

KIL (VB)

Johannes Wessmark bestämde sig för att våga och för att satsa. I dag är han konstnär på heltid.

– Jag bestämde mig någon gång under årsskiftet 2006-2007 att det är det här jag vill göra, säger Frykerudskonstnären.

Fotorealismen satte fart på 1960-talet och som så ofta var

det i USA som idémakarna fanns. En av de största var Johan-nes Wessmarks idol Ralph Goings.

Konsten innebär att konstnären eller en fotograf först fotogra-ferar objektet och sedan målar av bilden – oftast med en tåla-modskrävande och detaljrik insats av konstnären.

Denna konst har Johannes Wessmark fastnat för.

– Tidigare arbetade jag som reklamillustratör och 3D-illustratör men från nu är jag konstnär på heltid, berättar han.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120126

Ta bra hand om din skog

Allt fler nya skogsägare dyker upp. I många fall handlar det om personer som vet väldigt lite om skog, då kan det vara bra att gå någon av Skogsstyrelsens kurser och faktiskt gå ut i skogen för att lära känna den och träna sig fram.

HÖGBODA (VB)

Allt fler blir nya skogsägare. Många vet inte vad de ska göra med sin skog – allt för många blir passiva i sitt ägande.

– Vet man inte vad man vill med sin skog eller hur den ska hanteras bör man ta kontakt med en person som kan, tipsar Börje Olsson, Moelvens skogsinspektor mellan Högboda

och Karlstad.

Skogsstyrelsen hade inför 2010 satt upp mål, som de tyckte, höga mål, i kategorierna "kvinnor som äger skog" (målet var 25 procent), "nya skogsägare" (15 procent) och "yngre skog-sägare" (15 procent). Det var mål som klart sprängdes, resul-tatet blev 32 procent kvinnor som skogsägare, 29 procent nya skogsägare och 19 procent yngre skogsägare.

Det är siffror som Skogsstyrelsen och skogsinspektor Börje Olsson ser som mycket positiva och efter 2010 har  det bara fortsatt öka.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120119

Äldst och störst i Värmland

Gravfältet på Runnevål i Kil är Värmlands äldsta och ett av Sveriges äldsta. Fornlämningar har hittats från långt innan Kristi födelse. Det finns 95 höggravar på området.

KIL (VB)

Grävfältet på Runnevål i Kil är Värmlands äldsta. Vid arkeo-logiska utgrävningar har man daterat fynd till cirka 600 år före Kristus.

– Det var sensationella fakta som var cirka 1 000 år äldre än vad som tidigare angivits, säger Karl-Olof Gustavsson, ordfö-rande i Stora Kils hembygdsförening som 1949 köpte gravfält-sområdet.

Hembygdsföreningen betalade 7 500 kronor till dåvarande

ägaren Arvid Andersson. Gravfältsområdet var då kraftigt beväxt med granskog.

– För att finansiera köpet avverkades och såldes granskogen

och den 19 augusti 1951 återinvigdes gravfältet, berättar hembygdsföreningens ordförande.

I samband med invigningen donerade förre ägaren, Arvid An-dersson och hans maka Signe, 3 000 kronor till hembygds-föreningen. Pengar som skulle användas för framtida underhåll av gravfältet.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120112

Helena har hittat hem

Hästarna är en stor del av pastorn Helena Fhagers liv. De ger henne den friskvård hon behöver och längtat efter. Hon hör hemma i Frykeruds missionsförsamling och är väldigt om-tyckt bland församlingens medlemmar, inte minst för sitt engagemang.

KIL (VB)

Pastor Helena Fhager kom till byn för 5,5 år sedan och blev genast väldigt omtyckt. Och hon känner att hon har kommit hem till stället där hon som tonåring ofta besökte försam-lingen – Frykeruds missionsförsamling.

– Här mötte jag ett sådant engagemang. Det har jag inte mött sedan jag var tonåring på 1980-talet, säger hon.

Helena Fhager berättar om sitt arbete med en sådan inlevelse att det är svårt att inte dras med i hennes entusiasm.

Och kanske är det därför hon blivit så omtyckt i socknen se-dan hon kom till Frykeruds missionsförsamling för snart sex år sedan.

Men hon vägrar att framhäva sig själv utan pratar nästan ute-slutande om vilket engagemang hon känner från socknens befolkning.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111229

Kil återinför sängfösaren

Elsa Gustafsson, boende på Sannerudshemmet i Kil, blev väldigt glad när Värmlandsbygden gav henne nyheten om att kommunen nu ska återinföra aptitretare och sängfösare på boendena. Just den här dagen var det flygande Jacob med ris eller mos till lunch.

KIL (VB)

Kils kommun återinför ett uppskattat inslag på kommunens äldreboenden. Aptitretaren och sängfösaren är snart tillbaka.

– Det har vi redan börjat med och jag hoppas bara på en ök-ning, säger Eva Backman, kökschef på Sannerudshemmet.

Under flera år har anhöriga och äldre personer på Kils kom-muns äldreboenden jobbat för att detta ska bli verklighet.

– Ämnet har tagits upp efter att ha legat i dvala ett tag. Att aptitretare och sängfösare överhuvudtaget försvann kan vi bara förklara med att det bytts väldigt mycket personal, säger Eva Backman.

Saknar matoset

Aptitretaren är till för att öka aptiten hos de äldre personerna.

De som bor i korridorerna långt ifrån köket känner inte lukten av att det lagas mat och därför behövs aptitretaren för att sätta

igång smaklökarna.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111222

Julen prydde Skålleruds byastuga

Aldrig tidigare har det funnits med så mycket hantverk som i år. Hela 24 konstnärer har deltagit med sina alster. Mellan 19-27 november höll Skålleruds byalag sin årliga julmarknad och vice ordförande Gun Eriksson (från höger i bild), ordförande Leif Johansson, Maj Axelsson (allt-i-allo), Anita Friberg (kas-sör) och Birthe Ramebäck (ledamot) är några som bidragit till evenemanget.

SKÅLLERUD (VB)

Aldrig tidigare har det funnits så mycket hantverk vid julmark-naden i Skållerud. Hela 24 utställare förvandlade stora salen

till mäktig och mysig julstämning.

– Äntligen har vi fått in lite yngre utställare också, säger Leif Johansson, ordförande i Skålleruds byalag som årligen arran-gerar julmarknaden.

Hantverksföreningen Frykeruds alster har funnits i 25 år (de första fem åren hette föreningen kort och gott Hantverksgrup-pen och tillhörde Föreningen Frykeruds Framtid, FFF) och lika länge har man anordnat julmarknad. De första fyra åren höll

evenemanget till i Fagerås bygdegård för att sedan flyttas till Skålleruds bygdegård.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111215

Föreningen som fyller 80

Idylliska Stora Kils Hembygdsgård med utsikt över Fryksta. Tômta (till vänster) och Persstôga som syns bakom är Stora Kils Hembygdsförenings huvudbyggnader. Varje dag hålls det öppet i kaféverksamhet.

KIL (VB)

I år är det jubileumsår för Stora Kils Hembygdsförening som fyller 80 år. Julmarknaden i december blir det stora avstampet

för jubilaren.

– I början av 1960-talet var föreningen en av Sveriges största

aktiva föreningar med cirka 900 medlemmar, berättar Karl-Olof

Gustavsson, ordförande i Stora Kils Hembygdsförening.

Året var 1931 och datumet var den 4 oktober då man under ett möte beslutade att starta Stora Kils Hembygdsförening.

– På den tiden var det "inne" att starta hembygdsföreningar,

säger hembygdsföreningens nuvarande ordförande.

Föreningen skrev in 19 medlemmar och en interimstyrelse

tillsattes som bestod av agronom Karl Öman, kyrkoherde Gustav Fredén, lärarna Edit Moberg, Axel Höglind och Ivar Björkman. Redan tidigt kom hembygds arbetet i gång och

fem arbetsgrupper bildades där det skulle upprättas förteck-ning över fornlämningar, upptecknande av dialektuttryck och bygdehistorier, folkminnen, sägner och visor, upptecknande och fotografering av äldre byggnader, redskap, verktyg och andra föremål, tillvaratagande av kultur alster och en grupp

skulle verka för naturskydd. Dessa fem grupper leddes av

Axel Höglind, Erik Hassel, Ivar Björkman, Edit Moberg och Karl Öman.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111208

Treårigt EU-projekt snart klart

Ångbåten och ångbåtsföreningen Freja har fått plats i den broschyr som EU-projektet Waterways for growth resulterat i.

KIL (VB)

Nordsjöprojektet Waterways for growth där Kils kommun in-går, startades i december 2008 och avslutas i samma månad

i år. Det treåriga projektet ligger till grund för att ta fram vatten-nära verksamheter i kommunerna.

– Främst har det handlat om att producera för Karlstadsregio-nen, säger Leif Nordström, fritidschef i Kils kommun.

Waterways for growth är ett treårigt EU-projekt där totalt fjor-ton partners ingår. Sex länder kring Nordsjön deltar i projek-tet, Belgien, Norge, Holland, Storbritannien, Sverige och Tysk-land.

– Från Sverige deltar Karlstad, Forshaga, Grums, Kil, Ham-marö och Länsstyrelsen i Värmland, berättar Leif Nordström som är Kils kommuns representant i Waterways for growth-projektet.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111201

Det svänger om Fagerås

Gobakören kommer från Alster. Bild: CICCI WIK

KIL (VB)

För en tid sedan var det dags för andra upplagan av Gospel-festivalen i Fagerås. En hel dag full av musik. Publiken vand-rade mellan olika samlingslokaler för att lyssna till gospel-körer, jazz, barnkör och soloframträdanden. Det blev en mysig dag med fin stämning och många besökare.

Bakom arrangemanget står inte mindre än 13 föreningar som alla finns i Fagerås. Dagen började med en parad där de med-verkande tågade från Kulturhuset vid skolan till Stationshuset.

Tolv gospelkörer, band och artister genomförde sammanlagt 37 konserter.

Bland dem fanns Gobakören från Alster och G-son Gospel från Skåre.

– Det är körer från Arvika, Fagerås, Karlskoga och så gruppen Vi från Deje som spelar gospel hämtat från Elvis repertoar, sä-ger Jan Johansson i Gospelfestivalens arbetsgrupp.

Gospelfestivalen har förutom ordinär annonsering även mark-nadsfört sig på Facebook. De finns också på  gospelfesti-val.se. Bland de mer kända artisterna i gospelvärlden i år fan-ns gospelkören Svart på vitt från Örebro. Förutom körer fanns

Second Line Jazzband från Göteborg med bland artisterna.

Text: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20111124

Kapat naturvårdsprogram

Kils kommuns miljöstrateg och naturvårdssamordnare Kata-rina Karlsson placerar skyltar vid det restaurerade området i Norra Hyn. Spång- och skyltarbetet är åtgärder som finns med i kommunens naturvårdsprogram. Bild: KATRIN JOHANSSON

KIL (VB)

Kils kommun är i full färd med att se över sitt naturvårdspro-gram. Det senaste antogs av kommunfullmäktige den 20 juli

2007.

– Naturvårdsprogrammet revideras varje mandatperiod, säger

Katarina Karlsson, miljöstrateg och naturvårdssamordnare i

Kils kommun.

Under sommaren 2011 påbörjade Katarina Karlsson arbetet med att se över naturvårdsprogrammet i Kils kommun.

Ett gigantiskt arbete som beräknas pågå in i de första måna-derna av 2012.

– Texterna har börjats ses över och det är främst lagändrin-garna som måste ändras så det stämmer, säger miljöstrate-gen och naturvårdssamordnaren och fortsätter:

– Objektsdelen har vi inte kommit fram till ännu.

När naturvårdsprogrammet blir klart kommer det att förberedas av miljö- och byggnadsnämnden innan det tas upp kommun-fullmäktige för beslut, som i sin tur får god tid på sig att läsa

igenom innan beslut tas.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111117

Norra Hyn – en vacker syn

Fiskgjuse

KIL (VB)

Restaureringen av Norra Hyn, eller Fågelsjön som den också

kallas, går mot sitt avslut. Projektet har bland annat inneburit cirka 40 hektar betesmark för korna.

– På grund av sprängört har inte hela projektet kunnat  avslu-tas i år men vi hoppas på stor invigning nästa år istället, säger Katarina Karlsson, miljöstrateg och naturvårdssamordnare i Kils kommun.

2007 inleddes projektet"Restaurering av strandängar i Norra Hyn" som ett samarbete mellan Kils kommun, Forshaga kom-mun, markägarna och Länsstyrelsen.

Restaureringen av betesmarken är klar på större delen av y-tan. Sprängört, en mycket giftig växt, har spridit sig på vissa delar av betesmarken och därför har inte projektet kunnat slut-föras i den tid som var avsatt – det vill säga till och med slutet

av år 2011.

–Restaureringen av betesmarken kommer att fortsätta med försök att begränsa sprängörtens utbredning, säger Katarina Karlsson.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111110

Hon är hemma

Kajs-Mari Engström har hittat hem. Hem till Högboda och Boda kyrka som byggdes år 1674. Hon är bygdens nya präst och visste redan som liten att just den här kyrkan är platsen där hon vill vara.

HÖGBODA (VB)

Kajs-Mari Engström har kommit "hem". Från den 1 september

arbetar hon som komminister i Boda kyrka.

– Jag får vara med om hela livet i både glädje och sorg, säger hon när hon pratar om förmånen att vara präst.

Att jobba som komminister är ett varierande arbete som passar Kajs-Mari Engström väldigt bra.

Hon predikar och leder flera olika förrättningar.

– Dop, bröllop, konfirmationer och begravningar, berättar

hon.

Och att få komma till Boda kyrka känns lite som att cirkeln är sluten – hon känner sig "hemma".

– Jag är född i Högboda, döpt, konfirmerad och vigd i Boda kyrka och nu arbetar jag som präst här, säger 57-åriga Kajs-Mari Engström och ler sitt förmodligen gladaste leende.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111103

Sången tog Karin ut i världen

Karin Söder tillsammans med Johannes Antonsson och Thorbjörn Fälldin.

FRYKERUD (VB)

Många känner igen namnet Karin Söder som den första kvinn-liga partiledaren för ett riksdagsparti, då hon var partiordföran-de för Centerpartiet 1985 till 1987. Men visste du att hon som liten flicka älskade sång och växte upp i Frykerud i Kils

kommun?

– Jag sjöng väldigt mycket både i kör och hemma, berättar nu

82-åriga Karin Söder för Värmlandsbygden från sin bostad i Täby.

Karin Söder växte upp i Frykeruds socken, dåvarande Fryke-rud kommun, under 1930-talet – hon föddes den 30 november 1928. Hon föddes med efternamnet Bergenfur – Söder tog hon när hon gifte sig med sin man Gunnar Söder.

Hennes pappa var lärare i årskurs 3–6-klass och kantor i Frykeruds kyrka.

– Han lade ner mycket tid på kulturarbeten som kör, musik och läsecirklar. Jag blev oerhört rik på erfarenhet och är väl-digt tacksam över att jag fick den uppväxten, säger hon.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: CENTERPARTIETS BILDARKIV

Fortsättning publicerad 20111027

Han skulle rensa i datorn

Vintern 2010 var fotografen Leif Eriksson klar med bildhäftet Frykerud som först nu finns till försäljning genom beställning.

Men det var nära att bilderna kastats redan innan projektet

ens dragit igång.

FRYKERUD (VB)

Leif Eriksson bestämde sig för några år sedan för att rensa och städa bland bilderna i sin dator.

– Det var synd att bara slänga bilderna, säger fotografen till Länstidningen Värmlandsbygden.

Istället för att kasta dem har nu hans bilder blivit till ett nästan hundra sidor tjockt häfte med bilder från Frykerud.

Det var så nära att ett stycke kulturhistoria bara försvunnit. En knapptryckning på den så kallade deleteknappen hade suddat ut många minnen.

Kontaktade tryckeri

Men istället kom Leif Eriksson på bättre tankar och kontak-tade ett tryckeri i Kil – det var startsignalen för fotografens Frykerudsprojekt.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111020

Framtiden i Frykerud med FFF

Föreningen Frykeruds Framtid genomför flera aktiviteter varje år, bland annat byvandringar. Ordförande Karl-Evert Everts-son guidar intresserade åhörare genom historien.

FRYKERUD (VB)

Föreningen Frykeruds Framtid (FFF) startades för att vara ett

övergripande byalag utanför Stora Kil. I Frykerud socken finns i övrigt fyra lokala byalag.

– Vi försöker att jobba med frågor som rör hela Frykerud. Bland annat var vi med och bidrog till att räddningstjänsten i Boda blev kvar, säger Karl-Evert Evertsson, ordförande i FFF.

Under ett möte år 1987 diskuterade ett flertal personer om att starta upp ett byalag. Personerna delades in i arbetslag som skulle förbereda inför uppstarten. Den 28 februari 1988 bilda-des FFF, en ideell förening utan politisk, religiös eller annan begränsning. I starten fanns det ett antal arbetsgrupper så-som hantverksgruppen, turismgruppen, jordbruksgruppen

och Frykpostengruppen. Hantverksgruppen bildade senare en egen förening och gick ur FFF – gruppen visar upp och säljer sina alster före jul och under sommaren i Byastugan i Skålle-rud.

FFF bildades inte för att slå ut de befintliga byalagen utan snarare för att stärka upp och vara behjälpliga.

– Alla byalagen har sina egna verksamheter men när det gäller större frågor så sluter vi alla upp genom FFF, berättar Karl-Evert Evertsson som varit ordförande i cirka tio år.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: PRIVAT/ ANNELI HEDWALL

Fortsättning publicerad 20111006

Livet går i dansens virvlar

Michael Danielsson i dansens sköna virvlar.

– Vi blir lite som en dansfamilj, det är roligt, socialt och ger samtidigt motion, framhåller han. Bild: PER-INGE GUSTAFSSON

FAGERÅS (VB)

Nästan varje dag dansas det i Fagerås bygdegård. För drygt tio år sedan startade Michael Danielsson danskurser i bygden och verksamheten har vuxit sig stor.

– Målet är att alla som går grundkursen i bugg och foxtrot ska

kunna gå på uteställen och dansa och ha roligt, säger han.

Michael Danielsson tog med sig sina danskunskaper tillbaka till hembygden Fagerås efter sina studieår i Linköping.

– Då jag läste till civilingenjör ville jag ha något att göra på kvällarna så jag gick på buggkurser. Det var så himla roligt att dansa så jag fastnade för det, berättar han.

Under tiden i Linköping gjorde Fageråskillen även värnplikten i Stockholm. Med lediga kvällar gick Michael på danskurser även i huvudstaden.

– Jag var till och med hjälpledare, säger han.

1997 flyttade Michael Danielsson hem till Fagerås och ville fortsätta dansa. Då startade han buggkurser i hembygds-gården.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20110929

Gösta fixar åt de äldre

Gösta "Fixar-Gösta" Nyström åker hem till Kilsbor över 70 och hjälper dem med saker de själva inte klarar av. Vanligast är skräpkörning och lampbyten. Efter sju år som personlig assistent sadlade han om och är nu fixare på halvtid. Den

andra halvan av arbetstiden ägnar han åt att pyssla, bygga och rota.

KIL (VB)

Under sju år var Gösta Nyström anställd som personlig assis-tent inom Kils kommun. När tjänsten som fixare blev ledig sa man till honom att söka.

Det enda problemet var att ytterligare 250 personer sökte tjänsten.

– Men jag fick den, säger en glad Gösta Nyström.

Han ser det som ett drömyrke då han mår väl tillsammans

med äldre personer.

– Djur och gamla trivs jag bäst med, det är okomplicerat,

menar han.

Att han fick tjänsten tror han beror mycket på att han har erfarenhet genom sitt tidigare yrke och att han sällan varit borta från jobbet. De som anställde honom visste helt enkelt vad de fick.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20110922

Natursköna utmaning

Över två mil naturskön utmaning, det får den som väljer att vandra mellan Kil och Karlstad från Sannerudsvallen till Skutberget eller vice versa. Ett flertal naturreservat passeras efter vägen.

KIL/KARLSTAD (VB)

Utgå från Skutberget i Karlstad eller Sannerudsvallen i Kil och ta dig från den ena punkten till den andra med hjälp av orange markering. Vandringsleden mäter 22 kilometer.

– I huvudsak går man genom svenskbrukad skog och natur-reservat, säger Sara Genell, naturvårdshandläggare på Karl-stads kommun.

Vandringsleden mellan Karlstad och Kil har funnits i många år. Orange markering är det som gäller och sträckan är över två mil. Med vandringsleden tar man sig från Vänerns strand via Sörmons naturreservat och Högemons naturreservat vidare till naturreservatet Kilsravinerna och Kils samhälle.

En fantastisk resa i den svenskbrukade skogen med både ung och gammal skog.

– Visst kan det finnas en del jobbiga passager med både

sten och backar men i huvudsak är det väldigt fina naturstigar, berättar Sara Genell.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20110915

Visklubben är full av entusiaster

Eilert Karlsson längst till höger under ett framträdande när Kil hela veckan firades mellan fredag 12/8 och söndag 21/8.

KIL (VB)

Visklubben i Kil bildades i början av 80-talet och genom åren har många kända artister besökt Kil, både på enskilda arran-gemang, i visfestivalen och numera med Packmopedsturnén.

Eilert Karlsson har varit med från början. Han arbetar till var-dags på Lilleruds Naturbruksgymnasium där han undervisar i byggnation och fastighetsskötsel.

– På fritiden sysslar jag gärna med visor och sång. Jag kom-mer från Glava från början men jag har bott i Kils kommun se-dan 1973. Jag började spela gitarr och när man är ensam med den så blev det väldigt nära till visan.

Visentusiaster

Tanken på att starta en visklubb dök upp 1981. På den tiden fanns det en musikaffär i Kil som ägdes av Göran Åslund. Han var engagerad i Kils dragspelsklubb.

Text och bild: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110908

Kil bygger för framtiden

Här ses Viksta (Vikstaskolan syns i nedre vänstra hörnet) med utsikt mot Fryken.

KIL (VB)

Sannerudsskolan byggs om, reningsverket likaså och på Sannerudsvallen planeras det för en konstgräsplan. Kils kommun rustar för de som återvänder till kommunen.

– Vi måste beaka som landsbygdskommun att större delen vill lämna på grund av att göra karriär, säger Georg Forsberg (C).

Kommunalrådet (på halvtid) och vice ordförande i kommun-styrelsen, Georg Forsberg, menar att Kil har alla förutsätt-ningar som behövs för att på och leva i kommunen.

Förbindelserna med tåg, flyg och vägar finns i direkt närhet men kommunen måste bli bättre på att tillvarata resurserna.

– Många lämnar i unga år för att göra karriär men många åter-vänder också när de är klara, menar Georg Forsberg.

– Det vi ska kunna erbjuda då är bra barnomsorg, bra skola, attraktiva bostäder och bostadsområden, tillägger han.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20110901

Freja fortsätter färden

Freja förliste 1896 i Fryken och bärgades 1994 för att åter

sättas i bruk. Sedan 1997 tuffar ångaren runt på Frykens

vatten på olika resor igen.

KIL (VB)

Den 23 juli 1896 förliste ångbåten Freja af Fryken vid Böss-viken i Mellanfryken. 98 år senare bärgades hon för att åter sättas i bruk.

– Hon är världsunik i sitt slag, säger Lars Berg, kassör och kontaktperson för reparation och underhåll i Ångbåtsföreni-ngen Freja.

Ångbåtsfartyget Freja af Fryken byggdes vid Motala Verkstad år 1868 och hette till en början Kalmarsund nr 3. Hon var unik i sitt slag redan på den tiden, då Motala Verkstad året innan byggandet skickat en ångmaskin till en världsutställning i Paris och erövrat guldmedaljen för dess skapelse.

1888 köptes fartyget av Nils Persson från Råda i västra Lysvik och hon fick namnet Freja af Fryken. Hon trafikerade sjösträc-kan Fryksände i Torsby och Fryksta i Kil.

Men 1896, den 23 juli, hände det som inte fick hända. 17 personer fanns ombord på Freja af Fryken den dagen en kast-vind fick ångbåten att kränga över åt styrbord. Den osurrade däcklasten förflyttades och på bara några sekunder slog Freja

runt.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20110825

Från Robin Hood till hi-tech

Bågskytteklubben BS Kil har koncentrerats kring en skjut-stil. Klubben är öppen för alla stilar men compound har blivit

den som dominerar. Man får en väldig acceleration på pilen.

KIL (VB)

Bågskytteklubben BS Kil bildades 1956 och under de första åren fick klubben byta tillhåll flera gånger eftersom Kils sam-hälle växte. Men till slut fick klubben en egen bana i Lökene-skogen i Anneberg. Inomhusträning har man haft i både kyrka och grishus men nu ska klubben få ta över skatehall.

– Bågskytte är en åretruntidrott och då behöver man en inom-huslokal. Det är stor konkurrens om de hallar som finns, säger Leif Malm som är sekreterare i BS Kil.

– Utomhusbanan i Lökeneskogen är en jättebra anläggning

som ligger skyddat och bra. Som så många andra kommuner har Kils kommun problem att få de hallar som finns att räcka till. Ska man komma någon vart i bågskytte så kräver det regelbunden träning. Då räcker det inte med ett par timmar i veckan i en idrottshall, i alla fall inte för dem som satsar internationellt.

Text: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110818

Rum för resande får folk att stanna

Monica Mossberg hade en dröm om att starta pensionat när hon arbetade inom sjukvården i Karlstad. En dag blev det verklighet och här står hon vid entrén till Sköna Rum.

KIL (VB)

Det stora vita huset strax ovanför Fryksta station var en gång i tiden en järnvägsstation, kanske Sveriges första. Under andra

halvan av 1800-talet gick det en järnväg från Fryken till Klarälven härifrån och huset byggdes 1851. Idag är det Bed & Breakfast sedan flera år och det senaste året har Monica

och Per Mossberg drivit verksamheten.

Innan Monica och Per tog över Sköna Rum bodde de i en villa på Våxnäs i Karlstad.

– Där hade vi bott i 25 år och vi skulle aldrig flytta därifrån.

Men jag hade en dröm om att få driva ett litet pensionat. Fast det måste ligga på rätt ställe, det har jag sagt sedan jag jobbade på infektionsavdelningen på sjukhuset i Karlstad 1996. Sedan fick jag jobb på patienthotellet och då sa mina jobbarkompisar att jag skulle vara nöjd. Men det var jag inte.

Vi åkte hit och tittade på avstånd först och sedan ringde vi till mäklaren och på den vägen var det.

Text och nya bilder: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110811

Historien om Kil dokumenteras

Ann-Britt har en pärm där hon har instruktioner i hur hon ska arkivera bilder och dokument. Det finns en hel del gamla bilder från Kil, bland annat en med Jonas kiosk som låg vid Storgatan.

KIL (VB)

Historia handlar ofta om kungar och viktiga årtal, men det finns en annan historia också, folkets. Hembygdsföreningar

runt om i landet har arkiverat, dokumenterat och sparat

mycket av den lokala historien i bygderna. Men det mesta har

stannat hos respektive förening. Nu användsmodern teknik för att göra historien tillgänglig för omvärlden och sökbar på internet.

– Jag tror att hembygdsrörelsen är vid en brytpunkt nu. Det finns mycket information som inte är bevarad på ett säkert sätt och som löper risken att försvinna om man inte hittar ett bra sätt att spara den på. Ett mycket viktigt sätt att undvika det på är att få in unga i rörelsen genom att visa vilket stort och viktigt arbete som utförs. Man kan inte nå unga, om man inte moderniserar verksamheten och offentliggör den. Det gör

man genom att anamma den nya tekniken. Det säger Peter

Wallenskog från Genline i en informationsfilm som handlar

om Bygdeband.

Text och nya bilder: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110804

Grundvattnet finns därnere

Olof Larsson är kvartärgeolog eller jordartsgeolog. På våren undersöker han jordarter på land och på sommaren brukar han vara ute med en stor båt och göra undersökningar under

vatten. Det är lättare att ta jordprover på land, under vattnet krävs helt andra metoder.

KIL (VB)

Just nu genomför Sveriges Geologiska Undersökning, SGU,

fältundersökningar i Kil och Forshaga. SGU är statens expertmyndighet när det gäller berg, jord och grundvatten.

Verkets uppgift är att tillhandahålla geologisk information

som samhället behöver, både på kort och lång sikt.

Det kan handla om var grundvatten finns samt vilka bergarter och vilka jordarter det finns på olika platser i landet. För att kunna ge den informationen gör SGU fältarbeten varje år från tidig vår till sen höst runt om i landet.

Det finns olika typer av kartläggningar med olika noggrann-hetsgrad. En typ av kartläggning kallas regional kartläggning som är lite mer översiktlig.

– Den bygger på att man först studerar flygbilder över ett område och sedan kör man genom det med bil och bedömer vilka jordarter man ser. Ibland går man ut ur bilen och gör kontroller. Det går ganska fort och man täcker stora områden men det blir inte lika exakt, man missar en hel del. Den undersökning vi gör här nu kallas lokal kartering och den blir mer noggrann eftersom vi går runt och bestämmer jordarterna i fält med hjälp av spade, stickspjut och spadborr.

Text och bild: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110721

Nytt byalag bildat i Fagerås

Det nya byalagets ordförande Johnny Olsson och Annelie Hedwall som är ledamot.

FAGERÅS (VB)

Den 19 juni i år bildades ett nytt byalag i Fagerås, det ska omfatta både det postnummerområde som har 94 på slutet och det som har 92. Till ordförande i byalaget valdes Johnny

Olsson.

Det började med att det kom ett brev den 15 februari till de boende i Fagerås från Länsstyrelsen, Region Värmland och EUs jordbruksfonder. Det kallades till möte och meningen var att de som ville komma skulle skriva ner idéer på sådant som skulle kunna göras i byn och sådant de saknade.

– Det kom nitton personer till det första mötet och alla fick skriva fem idéer var. Det blev ganska mycket idéer och det blev ett arbetsdokument som vi ska försöka vidareutveckla.

På det andra mötet samlades idéerna ihop under olika rub-riker. Det blev sex rubriker som samlats i en lokal utveck-lingsplan för Fagerås.Rubrikerna blev fritid, engagemang,

kommun, trivsel, service och jobb. Under varje rubrik hamnade många idéer som var ganska lika, säger Johnny.

Text och bild: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110714

Bygger för kaninhoppning

När döttrarna kom till pappa Lars Jansson och ville ha hjälp med att bygga hinder till kaninerna tyckte han att idén var lite

löjlig. Nu har han jobbat heltid med detta i åtta år.

Bild: PRIVAT

KIL (VB)

Fantasi och kreativitet är vardag för Lisbeth och Lars Jansson i Högboda. Under åtta år har familjen försörjt sig på att göra hinder för kaninhoppning i sin källare. Men intresset började

långt innan det.

– Det var döttrarna som såg ett teveprogram med Bengt Alsterlind om kaninhoppning och efter det började de göra egna hinder, berättar Lisbeth Jansson.

Högbodafamiljen är något av pionjärer för kaninhoppningen,

inte bara i Sverige utan faktiskt hela kaninhoppningsvärlden.

Lisbeth Jansson utkom med sin första bok "Kaninhoppning" 1991, fyra år efter att hon och Lars börjat tillverka hopphinder.

Döttrarna Maria och Louise såg i mitten av 1980-talet med Bengt Alsterlind och Ulf Schenkmanis ett teveprogram där man hade ett inslag om kaniner som hoppade över hinder.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20110707

15-årig flygfantom från Kil

15-åriga Emanuel Fantini kan titulera sig trippel nordisk mästare i modellflyg. Piloten från Kils modellklubb vann tre guld i NM som avgjordes i danska Grenå. Bild: PRIVAT

KIL (VB)

Emanuel Fantini tävlar för Kils Modellklubb och är en super- talang inom modellflygning. Under helgen 18-19 juni vann han allt under Nordiska mästerskapen i danska Grenå. Tre NM-guld fick han med sig till Värmland.

– Det är svårt att vara annat än nöjd, säger han.

När Värmlandsbygden når Emanuel Fantini via telefon får mamma Eva springa ut med luren på baksidan av huset.

För Emanuel är i full gång med att flyga ett av sina modellflyg-plan över gärdet i Edsvalla.

Det var pappa Tony som under hösten 2007 fick Emanuel

intresserad av modellflygplan.

– Pappa hade under en tid samlat på sig grejer men han tog aldrig riktigt tag i det. Tio år senare tog han upp det igen och vi åkte tillsammans till träningen, berättar han.

Text: DENNIS JOHANSSON

Fortsättning publicerad 20110630

90-åring tar sig an Naturpasset

Snart 90-åriga Barbro Webjörn älskar att vara ute i skog och

mark. De senaste 20 åren har hon därför bland annat genom-fört Kils OK:s Naturpasset och kartorna har hon kvar. Även i sommar tänker hon bege sig ut och leta kontroller.

KIL (VB)

Barbro Webjörn är en riktig stålkvinna. Varje år tar hon alla

kontrollerna i Naturpasset – ensam. Trots att hon inte vill kalla sig för en orienterare.

– Årets karta ser ut att gå ganska lätt i alla fall bitvis, säger hon när hon får Naturpassets karta av Värmlandsbygden.

Den 21 juli fyller Barbro Webjörn 90 år och för första gången ska hon fira födelsedagen hemma i Kil tillsammans med kompisarna.

– Förra sommaren lämnade jag sommarhuset i Stockholms

skärgård efter drygt 60 år. Det ska bli skönt att slippa se sjön, säger hon och skrattar glatt.

I hela livet har hon haft en hörselskada och på senare tid har även synen försämrats. Men Barbro Webjörn är en riktig stål-kvinna och det tackar hon idrottslivet för.

– Jag har tränat hela mitt liv. Det har varit slalom, konståk-ning, hundspann, cykel och alla möjliga sorters båtar då jag både paddlat och seglat mycket, berättar hon.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON

Fortsättning publicerad 20110623

David från Kil lever sin dröm

David Johannesson tog chansen och blev över en natt lead-gitarrist i Sveriges största hårdrocksband Mustasch. Hemma

i Kil finner han ro med familjen – övriga bandmedlemmar

är bosatta i Stockholm. Bild: DENNIS JOHANSSON.

KIL (VB)

Kilskillen David Johannesson tog chansen när den dök upp.

Förra sommaren spelade han med sitt Mustasch inför 30 000 människor som förband till Kiss på Stockholm stadion.

– Det kunde man inte tro när man 1992 stod bland publiken på en Metallicaspelning, att man skulle stå där själv och spela en dag, säger gitarristen.

2008 ringde Mustaschs sångare Ralf Gyllenhammar till David Johannesson och ville värva värmlänningen till bandet för att spela leadgitarr. Redan då hade Mustasch erkänts som ett av Sveriges bästa hårdrocksband, med den vunna grammisen för bästa hårdrock 2007 i bagaget.

David spelade då i bandet Sparzanza, bland annat tillsam-mans med sin bror.

– Känslan med att bryta upp med Sparzanza kan nog liknas vid en skiljsmässa. Jag och brorsan har en speciell relation

och barndomskompisen och trummisen Anders Åberg som jag 1996 bildade bandet tillsammans med, det var tufft, berättar David.

Text: DENNIS JOHANSSON

Fortsättning publicerad 20110616

Alpackor och grisar ut på bete

Fem alpackor från Sven Perssons gård i Smedstad går på sommarbete i Lövenstrands naturområde. De fick ta fårens plats i år och de väckte stor uppmärksamhet bland besö-karna - de fick till och med vara med på film!

Trots att det regnade kom ett hundratal människor till Löven-strands naturområde för att se när alpackor och grisar skulle släppas ut på sommarbete. Området där djuren ska gå ligger mellan Fryksta badplats och Mons Backe. Där var det betes-mark för länge sedan och meningen är att det ska bli så igen med djurens hjälp.

Det här är fjärde året som djuren får beta i naturområdet. Första året var det bara grisar men sedan har det varit både får och grisar. I år har fåren bytts ut mot alpackor.

Roger Kvarnlöv är informationschef i Kils kommun och han var med när grisarna och alpackorna släpptes ut.

Text och bild: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110609

Hovslagare blev drömyrket

Det 14-åriga stoet Sabina står snällt och låter sig pysslas om när hovslagare Ida Gren tar hand om henne.

KIL (VB)

Ida Grens dröm har alltid varit att få jobba med hästar. Men som hovslagare fanns aldrig med i tanken. Sedan ett och ett

halvt år tillbaka jobbar Kils tjejen – som hovslagare.

– Jag älskar mitt jobb, det är det bästa som finns, säger hon.

Redan när 33-åriga Ida Gren var ett och ett halvt år satt hon på hästryggen för första gången. Sedan dess var hon fast, hästarna är hennes liv.

– Det var på Mariebergsskogen och efter det har jag inte släppt hästarna i mitt liv, förtydligar hon.

Hon äger ett sto och har tränat privat hela sitt liv. 2002 gick hon ur hästskötarutbildningen på Lillerudsgymnasiet utanför Karlstad.

– Förutom någon lokal klubbtävling har jag inte tävlat, säger hon.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON

Fortsättning publicerad 20110603

Ensamkommande barn till Kil

I augusti öppnar kommunen HVB-hemmet, hem för vård eller boende, på Gärdesgatan. Bild: AGNETA HULTIN/KILS KOMMUN

Från och med augusti kommer Kil att ta emot ensamkom-mande barn. Avtalet mellan Kils kommun och Migrations-verket omfattar tio platser varav tre alltid ska stå till asyl-sökande barns förfogande.

– Just nu håller vi på att ordna så att barnen ska få en så bra början som möjligt hos oss, säger Erna Blom, chef för Individ- och familjeomsorgen (IFO) vid socialförvaltningen i Kils kommun.

Under en tid har Kil varit i samtal tillsammans med Migration-sverket om att ta emot ensamkommande barn i åldrarna 15-18 år.

– Det har varit en process där vi tillsammans med Migrations-verket har beskrivit för politikerna i Kil om hur detta skulle kunna gå till. I december 2010 togs beslutet i  kommunfull-mäktige att Kil skulle ta emot ensamstående barn, berättar Erna Blom.

Text: DENNIS JOHANSSON

Fortsättning publicerad 20110526

Kejsarens hem står kvar

Ingbritt Johansson iordningställer stugan varje vår och använder den gärna vid midsommar och andra festligheter.

KIL (LT)

Den stora händelsen i Kilsbygden 1944 var inspelningen av Selma Lagerlöfs berättelse om Jan i Skrolycka, Kejsarn av Portugallien. Hemmet de valde för inspelningen var från första hälften av 1800-talet. 2011 står en bit svensk historia kvar på sin höjd, intakt, tack vare ägarna Ingbritt och Karl-Eric

Johansson.

Det gamla huset ligger inbäddat bland syrener och äppelträd.

Utanför står en vit utemöbel och väntar på att bli använd. Innanför dörrarna är miljön exakt som den var på 1800-talet och innanför dörrarna känns det som om de boende bara är

ute för tillfället.

Här bodde från 1836 Johannes Nilsson som var dagens ägares, Ingbritt Johanssons, farfars brors svärfar. Gården har alltså funnits i släkten sedan det byggdes 1836 och var bebott fram till dess att det nya huset byggdes i början av 1900-talet.

Text och bild: MARIA ANDERSSON

Fortsättning publicerad 20110519

Livet leker för guldhjälten Åslund

Per Åslund är just nu ganska nöjd med livet och njuter av fint väder och en strålande natur tillsammans med sin sambo och tre hundar.

KIL (VB)

Kilsonen Per Åslund, 24, växte upp på området Stenåsen och hade Sannerudsvallen samt den isuppspolade grusplanen på Dalliden som sina andra hem.

– Sedan jag lärt mig gå har jag lekt ishockey, säger den ny-blivna svenska mästaren till Värmlandsbygden.

Isen och guldfesten har knappt lagt sig i Löfbergs lila arena. Att vara ishockeyspelare i Karlstad och Färjestad i dag är ett roligt yrke. För Per Åslund har sin stora hobby som sitt yrke, men kanske inte den största hobbyn trots allt.

– Fotboll var länge den stora drömmen att bli något stort inom, men jag var för dålig. Jag var bättre på ishockey, säger Per Åslund som minns dagarna som liten grabb i lilla Kil.

Hela dagarna kunde han och kompisarna hålla på med idrott. Det var fotboll, ishockey, landbandy, pingis, inlines och inom-husfotboll – och en del bus såklart.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON

Fortsättning publicerad 20110512

En prunkande förening i Kil

Man måste inte ha egen trädgård för att vara med och ha glädje av Kils hemträdgårdsförening, en av Sveriges 170 lokala trädgårdsföreningar. Här finns mycket kunskap och inte minst trevlig samvaro för alla som tycker om blommor och växter.

KIL (VB)

– Alla våra medlemmar har inte trädgård, men de tycker att det är roligt och intressant med blommor och växter och det som hör till.

Det säger Åsa Magnusson som är medlem i Kils hemträd-gårdsförening.

Åsa har varit med i föreningen i tre år och hon tycker att det är roligt att träffa likasinnade under lättsamma och trevliga former.

– Vi umgås mycket när vi träffas och det finns inga krav på att man ska kunna det ena eller det andra och det tycker jag är väldigt bra. I hemträdgårdsföreningen här i Kil är vi inga experter men vi hjälper varandra med tips och råd om det vi kan något om. Vi samarbetar även med andra trädgårds-föreningar i Värmland för att kunna erbjuda ett så stort program som möjligt.

Text och bild: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110505

Alpackorna i Kil ger fin ull

– Det här är vår egen Mamma Mu, säger Sven om hingsten Goldtwix, som gärna kelar.

KIL (VB)

Det var en lärarvikarie som visade en film om en vandring i bergen i Sydamerika.

– Där var det en flock alpackor och lamadjur med som trans-portdjur. Det var då jag fick upp mitt intresse, säger Sven Persson.

På gården där Sven bodde hade hans föräldrar får. Men han var allergisk mot i stort sett alla djur när han var liten, även fåren.

– Men alpackadjur har inga allergener, de är helt fria från sådant och det gör att i princip alla allergiker kan ha alpacka. Det här var på 70-talet och vi försökte hitta några djur att köpa in. Men det fanns inga att köpa i Sverige på den tiden. Det fanns i en djurpark någonstans, men jag minns inte var. I Ilanda fanns det ett mini-zoo och där hade de lamadjur som vi var och tittade på. Men den spottade på min far och sedan blev det ingen mer diskussion om det, säger Sven.

Text och bild: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110428

Ung kultur tar plats

KIL (VB)

Ungdomar från Kil och Forshaga fyllde Kulturhuset i Deje med

musik, dans och konst. Alla var inte från Värmland, några av deltagarna kom ända från Råde i Norge. Vid entrén fanns foton, tavlor och skulpturer och i salen med scenen var sitt-platserna upptagna så att delar av publiken fick stå.

Ung Kultur Möts är en ideell förening som vill verka för att göra de ungas röster hörda och för att ung kultur ska få ta plats. Så står det på deras hemsida. Meningen är att ungdomar ska få kontakt med varandra för att lägga grunden för framtidens kultur. Många unga spelar i källare, i föreningar och på skolor

och fritidsgårdar, UKM vill vara en mötesplats där de kan visa vad de har för sig.

Nationellt finns UKM från norr till söder i Sverige, i Värmland brukar 14 av länets 16 kommuner arrangera eller samarrangera UKM-festivaler. Kil samarrangerar med Forshaga sedan några år tillbaka.

Text och bild: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110421

Regionrådet satsar på företag

Catarina Segersten Larsson (M) har bred politisk erfarenhet, både från EU-politik och regional politik. Gården Eskebohl är hennes och makens framtidsprojekt. Nu får hon omsätta

sina erfarenheter kring regionala tillväxtfrågor på ett handfast sätt.

KIL (VB)

Gården Eskebohl ligger inte så långt från den plats där riksväg 61 korsar Europaväg 45. Den stod tom till och från under en period, men till slut kom Catarina Segersten Larsson och hennes man Jan Larsson till vägs ände. De var tvungna att välja, sälja eller renovera. De valde det senare och nu har gården fått nytt liv och en ny framtid.

Eskebohl är Jan Larssons släktgård, Catarina kommer från början från Närke. När hon träffade Jan flyttade hon till Värmland och nu bor de på gården i Fagerås. Catarina har alltid varit väldigt intresserad av samhällsfrågor.

– Det har gjort att jag till största delen av mitt vuxna liv har arbetat heltid som förtroendevald. Med kommunala frågor i Kils kommun och i landstinget samt i Landstingsförbundet

när det fanns. Sedan Sverige kom med i EU har jag ett uppdrag i Bryssel i regionkommittén.

Text och bild: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110414

Mjölkproduktionen lever vidare

Berndt Björkman har på sin gård 90 mjölkkor, men sammanlagt 200 djur.

SAXEBYN (VB)

Trots att Milko fick stänga ner i Karlstad så produceras det fortfarande mjölk i Värmland. Detta är något som utvecklings-rådet i Milkos ordförande, Berndt Björkman, trycker särskilt

på.

– Den närproducerade mjölken finns kvar, förtydligar han.

Berndt Björkman är tydlig när han säger att trots att Milko fick lägga ner sina lokaler och verksamheten i Karlstad så produceras det fortsatt mjölk i länet.

– Det producerades för lite mjölk i detta närområde för att klara av att hålla industrin vid liv. Förädlingsdelen lyckades

vi inte ha kvar. Hela den andra delen är kvar, säger han.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON

Fortsättning publicerad 20110407

Snöleoparder och dovhjortar

Elin Grönberg skriver just nu på sin magisteruppsats där hon undersökt vilka grödor som främjar dovhjortsbeståndet, men även hur det påverkar den biologiska mångfalden.

KIL (VB)

Elin Grönberg har vuxit upp i Kil. Hon pluggar till biolog och har studerat både utrotningshotadesnöleoparder i Mongoliet och dovhjortar i Sverige. Hon tror att hon fick sitt naturintresse när hon följde med sina föräldrar ut i naturen när hon var liten.

Det var under hösten 2010 som Elin var i Mongoliet för att göra en studie om snöleoparder. Innan hon reste dit sökte hon och fick ett stipendium från Sida som heter Minor Field Studies. För att få det stipendiet ska man åka till ett utveck-lingland där man ska göra en fältstudie.

–Man måste vara där i åtta veckor och man ska göra något

som är kunskapsutvecklande för landet man reser till. Egentligen kan man göra vilken studie som helst eftersom

alla typer av studier ger mer kunskap. Det är högskolor och universitet som delar ut stipendiet till studenter.

Det är inte så många som känner till att det finns. Vill man ut och resa och göra något så är det en jättebra idé att söka det här stipendiet, säger hon.

Text: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110331

Ridlekis i Tolita kul för de minsta

Ponnygrupp ute på tur i snön.

KIL (VB)

Till Tolita gård kommer varje år grupper av små barn som får prova på att rida. Pia Johansson och hennes dotter Camilla tar hand om dem, men föräldrarna får också vara med och leda barnens ponnyer. Meningen är att de ska få chansen

att lära sig umgås med hästarna.

– Det är mest under vår och höst som vi har verksamhet.

Plus lite på sommaren också, ridturer och dagridläger. Men på vintern är det viloperiod för hästarna eftersom vi inte har något ridhus att vara i. När vi är igång är vi ute jämt och nu börjar vi snart igen om några veckor, säger Pia Johansson.

Text: CICCI WIK

Bild: TOLITA GÅRD

Fortsättning publicerad 20110324

En kyrkvaktmästare i klänning

En gång tog Leif Johansson bilen hemifrån för att uppträda som Julia Ceasar. När han satt i bilen tyckte han att säkerhetsbältet gick lite väl lätt att sätta på sig. Då upptäckte han att han glömt brösten hemma.

I Frykeruds kyrka som ingår i Kils pastorat arbetar en kyrkvaktmästare som inte är som andra kyrkvaktmästare.

Han sminkar sig och bär klänning och ibland har han till och

med långa naglar. På repertoaren finns buskis där Julia Ceasar sjunger sånger och berättar historier, men där finns även divan Zarah Leander och nyligen har även Ernst Rolf börjat dyka upp.

Leif Johansson bor i Skållerud utanför Kil. Där har han bott och vuxit upp och han har än idag sitt föräldrahem i sin ägo. Han samlar på tomtar och han har ett 90-tal pionsorter i sin trädgård. Det händer att han föreläser om vad han kallar för ”mormors blommor”. Då pratar han bland annat om pioner. Till

påsk håller han föredrag om påskens traditioner.

– Jag är egentligen konstnär i botten, säger han. Jag har hållit målarkurser i 20 år i Vuxenskolans regi men nu hinner jag inte vara där längre. 2006 jag började sjunga.

Text och bild: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110317

Stort intresse för tatueringar

Wedge betyder Kil och ink betyder bläck. Ett givet namn på ”Sebban” Hemmingssons, Jane Vestlunds och Danne Perssons tatuering- och piercingstudio.

Gör man en enkel sökning på tatuerare och Värmland på Internet så får man många träffar lokaliserade över i stort sett

hela Värmland. Wedge Ink finns i Kil och har varit igång i ett år. Där håller Danne Persson, Jane Vestlund och Sebban, Sebastian Hemmingson, till.

– Jag har hållit på att måla och rita sedan jag var liten gutt, säger Danne. Jag hade inte de bästa betygen i de andra ämnena, men i bild hade jag högsta möjliga. Jag ritar gärna i blyerts och när det gäller tatueringen så älskar jag att göra vad vi kallar ”black and grey”. Sebban, som egentligen heter Sebastian Henningsson, tycker om att arbeta i färg, vi

kompletterar varandra bra. Min sambo Jane arbetar med piercing, säger Danne.

Brinnande intresse

Danne har arbetat som dörrvakt i tjugo år och det gör han

fortfarande. Jane har en halvtidstjänst på Biltema när hon inte är i studion i Kil.

Text och bild: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110310

Buggen går som en dans

Magnus och Nina visar kursdeltagare en så kallad figur som rörelserna i bugg heter.

KIL (VB)

Att bugga är något både gammal och ung kan göra och intresset för dansen har fått ett uppsving på senare tid med tv-programmen Dansbandskampen och Let´s Dance. I Fagerås

bygdegård finns det buggkurser för både nybörjare och dansvana.

– Det är alltid på söndagar som vi har i Fagerås. Michael Danielsson och Karina håller i nybörjarkursen och vi, jag och Magnus,har fortsättningskursen, säger Nina Cullberg.

Michael Danielsson och Karina Larsson bor båda i Fagerås

och de är ansvariga för buggkurserna. För några år sedan kom det kanske ett tiotal par men nu har intresset ökat så mycket att det ibland är upp emot 60 eller 70 personer som kommer för att dansa. Magnus och Nina blev tillfrågade om de ville ta över fortsättningskursen och det gjorde de.

Text: CICCI WIK

Bild: PER-INGE GUSTAVSSON, Sans bildarkiv

Fortsättning publicerad 20110303

Snart är det dags för fårfest i Kil

Gruppbild på ”Tantverkarna på Lurö”, från vänster Gunnel Jedvik, Marianne Westerberg, Ann-Marie Falkensjö, Marianne Andersson, Gudrun Midebo-Johansson, Cecilia Pärn och Karin Granström.

LURÖ (VB)

De kallar sig för ”Tantverkarna på Lurö” och de är ett glatt gäng som tycker om får och ull. Några gånger per år träffas de för att vara kreativa tillsammans. Då skapar de både nyttiga och onyttiga saker av ull bara för att det är roligt. Flera av medlemmarna i gruppen brukar även arbeta med den årliga

Fårfesten som brukar gå av stapeln i Kil.

Marianne Westerberg bor på Lurö året runt och precis innan vandrar-hemssäsongen kom igång ville hon ha hjälp att klippa sina får. Det var så det började. Hon samlade några av sina vänner för att först klippa fåren och sedan arbeta med ullen, färga och tova. Sedan dess har vännerna i gänget träffats en

gång på våren och en gång på hösten. Karin Granström arbetar på Hushållningssällskapet med rådgivning till fårgårdar. Hon är en av tantverkarna.

Text: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110224

Utbildning ger miljöcertifiering

Anders Hallquist, vd på Hallquist Återvinning i Kil är stolt och nöjd över att företaget miljödiplomerat.

Hallquist Återvinning var ett av åtta Kilsföretag som miljö-diplomerades när kommunfullmäktige i Kil hade sammanträde den 27 januari. De andra företagen var Kils Bryggeri, Bilmecano i Kil, Frykenbadens Camping, Moelven ByggModul, Kils Energi, Kils Avfallshantering och Henriks. Alla företagen har gått utbildning i att tänka miljömedvetet.

– Det har gjort oss mer miljömedvetna och den årliga

återdiplomeringen kräver att vi har ännu bättre koll än

tidigare, säger Anders Hallquist från Hallquist Återvinning.

Utbildningen som företagen har gått var fem kurstillfällen och det ingick även enskilda företagsbesök. De har gjort miljöutredning, miljöplan, miljöpolicy och skrivit en miljö-berättelse med miljöförbättrande åtgärder som de ska arbeta med.

Text: CICCI WIK

Bild: STEFAN ÖSTLUND

Fortsättning publicerad 20110217

Ett tvärt kast mitt i livet

I villan i Kil har Lisa inrett ett rum till chokladbutik och några gånger i veckan kommer kunderna hem till henne, men de ringer alltid och frågar om de får komma först. Ibland håller hon chokladprovningar och då brukar hon föreläsa om chokladen och om rättvisemärkning.

KIL (VB)

Lisa Nyberg har spelat in två skivor och har en diktsamling på gång. Hon driver eget företag och säljer choklad. Hon blev sjuk och lämnade en lovande karriär som doktorand i företagsekonomi vid Karlstads Universitet. När hon blev sjuk stannade livet och tog en annan vändning.

Lisa bor tillsammans med sin man i en villa i ett vanligt

villaområde i Kil. Dottern har precis flyttat hemifrån men sonen bor fortfarande kvar. I huset bor även hunden Sigge, en vacker blandrashund. Han möter i dörren tillsammans med sin matte.

När Lisa blev sjuk sa hon upp sig från sin tjänst på universitetet. Att vara sjukskriven var inget för henne och för att ha något att göra startade hon eget företag, Ellen Choklad.

Text och bild: CICCI WIK

Fortsättning publicerad 20110210

Centerbloggar:

Annie Johansson

Anna-Karin Hatt

Anders W. Jonsson

VÄRMLÄNDSKA CENTERBLOGGAR

Centerkvinnor i Värmland:

centerkvinnornavrmland.centerpartiet.net

Erik Evestam:

evestam.blogspot.com

Hagfors Centerkrets:

hagfors.centerpartiet.net