LANDSBYGDENS EGEN TIDNING

Centerpressens Nyhetsbyrå

Serien om Värmländska bruk

Nyfiken på mat

Läs mer här

Ideella krafter samarbetar

Ina Alsterlind med sonen Ivar kör hårt nerför med pulkan.

EKSHÄRAD (VB)

Liten som stor, avancerad eller lätt åkning, det finns olika svå-righetsgrader och även pulkabackar för de minsta. Slalom-backen har fem nedfarter och två liftar med en fallhöjd på 110 meter. För närvarande är en lift och tre nedfarter igång, men det kommer att utökas allteftersom man kan tillverka mer snö. I backen finns också en värmestuga med servering och man kan även hyra skidor.

– Slalombacken i Ekshärad har många fördelar, inte minst att den ligger så centralt och att det är en backe som passar alla. Vi har också mycket bra priser på liftkort, säger Pär Bergqvist, ordförande i Ekshärads Slalomklubb.

Det är dock inte helt självklart att Ekshärad skall kunna ha denna förträffliga backe med dess olika möjligheter, det är många ideellt arbetande entusiaster, som lägger ner sin själ i jobbet att göra backen attraktiv.

Den ideella föreningen jobbar med bland annat 11 snökanoner, som gör att det blir konstsnö i hela backen och dessutom i längdskidspåren runt Ekesberget.

Text och bild: INGER VAHLQVIST

Fortsättning publicerad 20120216

Han rör sig som en ung man

En riktig hundkarl. Nu är det länge sedan Torvald hade egen hund men han kelar gärna länge och väl med andras hundar.

EKSHÄRAD (VB)

Han rör sig som en ung man, vant och självsäkert i skogen. Det är ingen som kan se att Torvald Åkerberg fyllde 90 år i år. Men jagar älg gör han fortfarande även om det är harjakten med hund som hans hjärta klappar lite extra för.

I år har det inte blivit någon älg ännu för Torvald. Men nära var det.

– Jag hade ko med kalv framme på 30 meter men jag kom inte åt kalven. Det var synd. Men i fjol sköt jag en kviga.

Han har rötterna i Kil men tog omvägen om Stockholm innan han och frun slog sig ner i värmländska Ekshärad. Det var 1965 och det var också då som Torvald bestämde sig för att börja jaga, trots att han aldrig tidigare ens tänkt tanken.

– Jag skaffade bössa och hund och så satte vi igång, säger

han och ler åt minnet.

Det var harhundar som gällde och Torvald har hunnit äga såväl beagle som schilleroch hamiltonstövare.

Text och bild: MARI NÄLSÉN

Fortsättning publicerad 20120209

De gav skolan ny kostym

Hela familjen Baarda, fr v Medina med katten Tommie, Desirée och Cornelis, samt Shannon, Tyson och Chelsea.

HAGFORS (VB)

– Huset var billigt och hade en stor trädgård och det gick att bygga om.

Så inleder Cornelis Baarda från Nederländerna sin förklaring till

att han och frun Desirée från Sydafrika valde att bosätta sig i

Ekshärad. Nu består hela bottenvåningen av semesterlägen-heter, som paret hyr ut.

Tre fräscha lägenheter har Desiree och Cornelis gjort i ordning, de heter Björnen, Vargen och Älgen och i sistnämnda finns en liten ”älgskapelse” i trä på väggen. Lägenheterna är eftertrak-tade och under Svenska Rallyt exempelvis är alla lägenheter

uthyrda. Under sommarmånaderna kommer oftast holländare

och på våren och hösten kommer tyskar och svenskar.

– Vi kan även ta emot större sällskap i lägenheterna, det går att öppna upp och göra alltihop till en enda stor lägenhet. Då ryms hela 14 personer där, upplyser de.

Desirée är född i Durban i Sydafrika med en sydafrikansk mamma och holländsk pappa. Cornelis kommer från Nederlän-derna och då Desirée jobbade i Holland under några år träffade hon Cornelis på en resebyråträff i franska alperna.

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20120202

Blir prognosen sämre om man bor på landet?

Lill Hjelm försöker hålla humöret uppe, trots att livet har vänts upp och ner. Som konstnär tar hon hjälp av sin inneboende kreativitet.

HAGFORS/RÅDA (VB)

Det började med stressmage som visade sig vara allvarlig

cancer. Det har nu gått ett år sedan Lill Hjelm första gången besökte vårdcentralen i Hagfors. Ett helt år av oro och ängslan och hon vittnar om en sjukvård där nonchalans och brister i rutinerna riskerar människors liv.

– Jag är inte ute efter hämnd, jag vill bara att andra ska slippa få samma undermåliga behandling, säger Lill Hjelm.

Att få en diagnos tidigt när det gäller cancer är oerhört viktigt. Ju snabbare diagnos desto fortare kan man sätta in behand-ling. Samtidigt är det frågan om en sjukdom som slukar resur-ser, den kostar mycket pengar. Alla i hela Sverige har rätt till likvärdig sjukvård, men de senaste åren har man sett en grad-vis försämring. Vårdcentralen i Hagfors saknar läkare som är

engagerade permanent i verksamheten.

– Jag trodde att jag led av magkatarr och fick magmedicin

som inte hjälpte. När jag kom på återbesök i mars så ökades bara dosen, säger Lill som två månader senare själv föreslog en mer ordentlig undersökning. Det framgår av journalerna att läkaren bagatelliserar hennes farhågor.

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU

Fortsättning publicerad 20120126

Knutfest och julgransskakning

HAGFORS (VB)

Ekshäradskvinnorna hade bjudit in till en mingel- och knutfest

med litet olika inslag. ”Häxan” Marie Renhult, ordförande i före-ningen, berättade om året som gått och planer för det kom-mande.

Det är en hel del som Ekshäradskvinnorna hunnit med under 2011 med resor och trivselträffar, alltifrån längre resor till Stockholm och Göteborg, som små mys- och överrasknings-kvällar på hemmaplan.

– Än är inte programmet spikat för nästa år, och dessutom

tar vi i fortsättningen ett halvår i taget, man kan ju komma på något häftigt under tiden, förklarar Marie, och då är det litet dumt att ha ett spikat helårsprogram.

Redan i mars är en resa planerad till Kil och fårmässan där.

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20120119

Här vill djuren bli ”julklappade”

Okej, puss på Dig!

HAGFORS (VB)

Tomtarna Desirée och Corneliz Baarda välkomnar vuxna och

barn att gå en sväng i hagarna och se på alpackor och älgar, som behöver ”julklappas”. Dessutom får alla barn en present av tomten när man gått runt. Det är bara att leta i säcken.

Ägarna Harold och Nathalie de Wit har haft mycket jobb med att bygga upp denna fina park, så därför behövde de ta semes-ter ett tag, berättar kompisen Desirée.

– Vi tar därför hand om djur och gäster några veckor, så att Nathalie och Harold får vila upp sig, men i januari är de till-baka.

Älgarna gillar bananer

För att få en chans att klappa älgarna måste man ha med

sig något att bjuda på…

– Här är det är små bananer som gäller, säger Corneliz och berättar att det är ICA-Indianen, Ekshärad, som sponsrar bananerna. Och visst gillar älgarna dessa frukter! När vi kom-mer fram till Ida, Annika och Emil så sträcker de fram sina mular för att komma åt läckerheterna. Lite längre in i hagen

finns älgtjuren Magnus och älgkon Lotta, som också väntar på lite godis.

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20120112

Kulturförvaltare och glädjespridare

Drivkrafterna i byalaget från vänster Per Werme, Kerstin Persson, Urban Karlsson, Ann-Marie Jonsson, Ove Jonsson, Gullan Bergsten, Gunnar Berglund och Lena Werme.

HAGFORS (VB)

Det händer mycket vid Basteruds gamla skola. Vid jul bjuder byalaget på äkta hemlagat julbord inne i den trevligt renoverade byskolan. På sommaren är det grillat ute på gårdsplanen eller också har man caféservering med hembakt bröd och loppis. Men det bjuds många godsaker i skolan under hela året och på menyn står ibland motti och fläsk eller kolbullar, alltid med hembakat bröd.

Lisbet Svensson var den förste ordföranden i föreningen, berät-tar Gullan.

– Hon och ordnade så att vi fick pengar till uppröjning av land-skapet genom projektet ”strandbete” och en del pengar gick också till renovering av skolan.

De som håller verksamheten igång idag, förutom Gullan, är Ann-Marie Jonsson, Lena Werme, Kerstin Persson och Urban Karlsson. Alla i byalaget är ”mångkunniga” och det händer att Gullan också uppträder som vokalist och allsångsledare och Urban står för musiken. Allt för att roa publiken!

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20111229

Hon har ett berg av kransar

Så här går det till, man tar en bukett och fäster på stommen, berättar Laila och sätter dit ett knippe till.

HAGFORS (VB)

Lingonriskransar förekommer i olika sammanhang. Ofta tänker man i första hand på lucia med den gröna luciakronan, ljus

och röda band. Det finns olika berättelser om varför vi firar lucia, men att det behövs ljus i decembermörkret är helt utan tvivel. Dessutom behövs färger – kanske det är därför som rött och grönt är de mest populära färgerna inför julen.

Lingonriskransen finns också sen 1906 på Lingonalmanackan.

Denna krans målades av Werner Sundblad, som föddes i Upp-sala 1877.

Laila Edvinsson i Mossberg, Ekshärad, som binder lingonris-kransar till jul, funderar litet på varför hon började med detta.

– Kanske beror det på att allt är så grått och mörkt vid den här tiden på året, tror Laila, det piggar upp medlitet prydnader. Och kransar i det frodigt gröna lingonriset blir så vackra.

– En del vill ha både tomtar och änglar i kransarna, säger Laila, men själv föredrar jag de lite enklare, sparsmakade

kransarna med något enstaka bär.

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20111222

Fokus på djurens bästa

Peter och Lisbeth Svensson framför den nybyggda hallen.

HAGFORS (VB)

Lisbeth Svensson, anordnare och initiativtagare till Öppen Gårddagen, berättar om den nybyggda lösdriftshallen i Bas-terud, Ekshärad. Hallen som byggts av hennes son Peter

Svensson är 56 x 12 meter och har kostat ungefär 2,5 mil-joner.

– Mitt mål är att i framtiden kunna sälja ungefär 40 kalvar

per år, förklarar Peter, och med denna satsning vill vi visa att

det finns bra alternativ för framtida biffköttproduktion. Ett djur-vänligt alternativ.

Peters och Lisbeths idéer kommer säkert att få genomslag

på många håll i Sverige.

Nu behöver inte korna stå fängslade i sina bås utan kan gå fritt i den nybyggda lösdriftshallen. Inne på hallgolvet strös ny halm ut varje dag ovanpå det gamla lagret, vilket startar en förbrän-ningsprocess som ger värme från golvytan.

– Eftersom djuren går i kall lösdriftshall, så blir pälsen tjockare allteftersom, säger Lisbeth.

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20111215

Anita minns morbror Axel

Anita Beckman bläddrar i kokboken från 1940-talet. Morbror Axel Sandelin var fotograf.

SUNNEMO (VB)

Alla bär vi på vår personliga historia och våra rötter bakåt, tradi-tionerna, finns med oss likt osynliga följeslagare. Genom att

fortsätta upprätthålla något vi fått till skänks från tidigare gene-rationer, stärks familjebanden. Anita Beckman minns gärna sin mor Olgas speciella tradition att bjuda in vännerna till gäs-tabud ett par dagar före jul.

– Min mor bjöd in sina närmaste vänner på mat, det var många rätter som en sorts buffé, minns hon med glädje.

Det var som ”lilla julafton” för Olgas många väninnor. Väninnor-na kom med presenter till Anita, men också med en air av vuxenvärldens glam och glamour. Mamma Olga hade kommit till Stockholm från landsbygden. Född 1901, i Ånimskog i Dalsland som äldst i en skara på sex syskon började hon tidigt sin yrkesbana, som hjälpreda hos en hattmodist i Åmål. Olga hann även jobba i Vänersborg innan hon flyttade till Stockholm.

– Min mor blev änka tidigt, jag var bara sex år gammal och minns inte så mycket. Men mor hade en stor umgängeskrets av väninnor som umgicks på dåtidens sätt, syjuntorna.

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU

Fortsättning publicerad 20111208

Här samlas man och skapar

Glada deltagare på stickcaféet i Ekshärad.

HAGFORS (VB)

Att ha ett stickcafé i anslutning till en handarbetsaffär med garner och material av alla de slag är en riktig toppenlösning.

Att ha tillgång till de duktiga affärsinnehavarna Lotta Westlund och Eva Mossfeldt som rådgivare känns ju också helt rätt.

Att sen få möjlighet att tillsammans med ett antal stick- och

virkintresserade väninnor kunna ”prata av sig” och hjälpa va-randra, är socialt viktigt. Ordet ”kafferep” är inte rätt ord – man får nog hellre kalla det ”inspirationsmöte” istället, där deltagar-na får träffas, dricka kaffe och få utlopp för sitt skapande.

Upptäcktsresan i stickcaféet börjar hos Marianne Bengtsson som stickar en sockersöt barnmössa i cup cakemodell, som naturligtvis också hette cup cake hat.

– Det är redan den andra mössan det här, berättar Marianne.

Den är verkligen hur söt som helst och pricken över i:et är na-turligtvis den lilla toppen eller ”bäret” högst upp på mössan. Denna mössa blir säkert en riktig hit för alla små damer under vintern.

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20111201

Alla kan skapa positiv energi

Projektet Småstadshjärtan vill gå i bräschen för en utveckling där unga stannar kvar i glesbygden. Att skapa forum för sa-marbete och utveckling där kulturen spelar en stor roll. Helt nyligen gav projektet ut en samling dikter samt en musikalisk blandning, där unga får utrycka sin framtidstro eller farhågor.

– Att bjuda in Tina Thörner är ett bra sätt att visa på att man kan, om man bara vill tillräckligt starkt, säger Anders Bro-kvist.

HAGFORS (VB)

Småstadshjärtan heter ett projekt som vill vara en kulturell plattform för unga i glesbygd. Helt nyligen gav man ut en kom-binerad bok och CD fulla med tänkvärt i form av dikter och mu-sik. I syfte att lägga ännu mer ved på brasan bjöds värmländ-skan Tina Thörner in till en offentlig föreläsning.

– Jag är en 45-årig kärring som får vara med i världens roligas-te sandlåda, började hon glatt och resten av klok orden hon bjöd på fick publiken att antingen fnittra eller rent av gapskrat-ta!

Tina Thörner är född på lantgård i Värmlandsnäs utanför Säffle, som ensam tjej bland idel bröder. Det säger sig självt att hon blev en ”killtjej” där armbrytning, sporter, traktorer och störst,

bäst och starkast vinner.

– Våra föräldrar skildes och vi barn ville bo kvar på gården, sä-ger Tina. Vår farmor  Svea fick ikläda sig i rollen som ställföre-trädande morsa.

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU

Fortsättning publicerad 20111124

Saknar de unga framtidstro?

Tony Engströms smått ironiska Småstadsidyll har blivit sig-naturmelodi för projektet Småstadshjärtan. På keyboard Sebastian Strandberg och Anders Brokvist i bakgrunden.

HAGFORS (VB)

Under tre års tid har projektet Småstadshjärtan drivits av unga

i Hagfors. Estradpoeten Anders Brokvist, alias Ismael Ataria är

den som hållit i projektet och nyligen presenterades resultatet av ansträngningarna.

– Min idé från början var att samla de unga i kommunen, säger Anders Brokvist, som gärna förtydligar sin inställning. Det gäl-ler att vara med och skapa en platå för en framtida ungdoms-kultur, genom att lyssna av vad de unga vill här och nu.

En bok finns numera till salu full av dikter som Ung i Hagfors har bidragit med. I boken medföljer en cd-skiva där en del av dikterna har tonsatts. Det är en antologi där unga människor ger uttryck för sårbarhet, kärlek, längtan, ilska, eufori, despe-ration och drömmar.

– Jag vill vara med och plocka upp tillståndet i Hagfors, men stämningarna som speglas i boken och på skivan kunde lika väl vara hämtade från vilken annan småstad i Sverige som helst, säger Anders.

Text: TINA PAPADOPOULOU

Bild: INGELA SJÖBERG

Fortsättning publicerad 20111117

Vägunderhåll är samhällsansvar

Mikael Johansson gräver en vattenledning. Det gäller att vara

säker och stadig på hand så att det som ska bevaras inte

far illa - som rosenbuskarna här.

HAGFORS (VB)

Loyd Johansson i Ekshärad, har med sina väg- och grävmas-kiner en otrolig spännvidd att kunna utföra olika mark- och vägarbeten. Jobben kan variera alltifrån olika grävjobb till under-håll och skötsel av skogsbilvägar.

Han har både väghyvlar, hjullastare och olika sorters grävmas-kiner och kan därför utföra de flesta jobb. Det bästa med Loyd är ändå att ”ingenting är omöjligt”, utan lösningar och möjlig-heter finns alltid. Detta vet alla och därför får han många tele-fonsamtal och han rycker alltid ut om någon behöver hjälp.

Vid tjällossning och halt väglag blir det ofta problem med bilar som fastnar. Loyd berättar att han vid många tillfällen har fått stiga upp mitt i natten för att bärga någon bil som kört i diket.

– Då kan det vara litet segt, säger Loyd, som egentligen är

morgontrött.

Jobben växlar, och då Loyd har god kännedom och kunnighet

i att hantera maskiner, får han därmed varierande förfrågningar.

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20111110

En ödmjuk stålman

Lodjur och björn skrämmer inte stålmannen från Hagfors, Anders Olsson. Nej, möjligtvis kan det vara tvärtom.

HAGFORS (VB)

När han börjar med att säga "jag har haft tur i livet", då undrar säkert många. Så småningom förstår åhörarna i den fullsatta salen på Värmlandsporten i Stöllet, att Anders Olsson från Hagfors, simmare med förlamade ben, verkligen menar vad han säger.

– Jag har min familj och mina vänner - utan dem skulle jag inte

haft något liv idag.

Han börjar med att berätta hur det gick till när han lärde sig simma. Detta visar nog på Anders personlighet i ett nötskal.

Han var inte många år gammal och bodde på den tiden nära Klarälven där det flöt timmerstockar ner mot Karlstad. Han och några kompisar tyckte det var kul att hoppa från stock till stock.

– Ibland ramlade jag i, skrattar Anders, det var då jag lärde mig simma. Vad säger dagens föräldrar om det? Simning är egent-ligen tråkigt, säger Anders, för man är så ensam när man sim-mar, men det är en mycket bra träning för kroppen och alla

dess muskler.

Anders berättar också om hur människor ser på den som är handikappad. I en skolklass funderade några elever på hur Anders körde bil.

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20111103

Oroande besked på gång

Kommunalrådet Mikael Dahlqvist och Anna-Greta Johansson har sammankallat Rådaborna för att klargöra vad som gäller framtiden. Oroliga Rådabor litar inte riktigt på vad som sägs.

HAGFORS/RÅDA (VB)

Har Råda skola någon framtid? Oroade ortsbor samlades i IOGT:s lokal där kommunalrådet Mikael Dahlqvist (S) och Anna-Greta Johansson (S), ordförande i Barn- och bildnings-nämnden svarade på frågor.

– I samband med bygget av det nya Älvstrandsgymnasiet la-des fast att skolorganisationen innebar att de mindre skolorna i kommunen som fortfarande existerar, Ekshärad, Sunnemo och Råda, skulle fredas, inledde Leif-Ove Nilsson.

– Vad är det som har föranlett en ny utredning i frågan? und-rade Leif-Ove och ortsborna oroligt. Detta efter att ha fått hem lösryckt information som ledningen skickat via skolan och barnen. Detta trots att det i Råda finns en fungerande Hem och Skola förening.

– Jag vill avfärda alla rykten, det kommer inte att hända något

under den här mandatperioden, skyndade sig Anna-Greta att påtala och menade också att det tycks ha blivit en höna av en fjäder.

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU

Fortsättning publicerad 20111027

En ”alla tiders” lanthandel

”Hemliga lådan” med ransoneringskuponger.

HAGFORS (VB)

Ann-Kristin Hedin, 82 år, vandrar runt i bostaden och visar foton från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Förutom foton finns också många gamla föremål i bostaden samt i själ-va butiken, där det mesta står orört sen 1968, då affärsverk-samheten avvecklades vid lanthandeln på Eriksberg, Eks-härad.

Ann-Kristin har dock dokumenterat och skrivit ned det mesta om lanthandelns historia och kan berätta att det var hennes farfar Erik Hedin, som startade en speceri-och diversehandel år 1884. Så småningom kom Sigurd, hennes far, in i bilden 1915.

Då Erik Hedin dog 1927, fortsatte den då nygifte Sigurd lant-handeln med Ann-Kristins mor Ebba och det skulle visa sig att många strapatser väntade det nygifta paret.

Kriget närmade sig och med det ransoneringar på mat och kläder. Kuponger och kort delades ut till svenska medborgare av Kristidsnämnden. Sen var det upp till handlarna att redovisa att lager och kuponger stämde, fast vid Eriksbergs Lanthandel

fungerade ransoneringen på sitt speciella sätt.

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20111020

Afrikadans, skratt och sång

Finfina steg! Damerna i Ekshärad samlades till en överraskni-ngarnas kväll och hade otroligt roligt. Dans, skratt, musik och sång stod på schemat. Och naturligtvis en välförtjänt fika.

HAGFORS (VB)

Kvällen gick i överraskningens tecken och ingen visste i förväg

vad som skulle hända denna septemberkväll på hembygds-gården i Ekshärad. Nog är det något visst med överraskningar?

Birgitta Klementsson, en av de ansvariga för kvällens program sade hemlighetsfullt:

– Det är bara att vänta och se!

Först en massa spännande paket.

– Dem skall vi ha lotteri på, upplyser Birgitta. Ingen visste vad som fanns i, men det gällde att ta en lott och att vinna. Fem lyckliga vinnare fick en ”julklapp”. Övriga i lokalen gick inte heller lottlösa utan fick uppleva en kväll då man fick använd-ning av både skratt- ben- och magmuskler.

Blåbänksmålerskan

Annika Erneström, konstnär och verksamhetsledare för Vuxen-skolan, inledde med att berätta om överraskande många trev-liga kurser  som kommer att startas under hösten. Annika, som har många strängar på sin lyra, jobbar också med mål-ning, på alltifrån parkbänkar till stora väggmålningar.

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20111013

Idag hjälper hon andra

Neelu, Saritas andra adoptivbarn som vuxen med sin man

och barn och Sarita längst till vänster som stolt mormor.

HAGFORS/SUNNEMO (VB)

Församlingen i Sunnemo har under ett par års tid öppnat för-samlingshemmet för olika möten. I veckan bjöds Sarita Skag-nes in, en kvinna vars liv fick en vändning den dag hon själv valde att ta avstånd från ett liv fullt av våld och förnedring. Sarita föddes i Punjab i Indien, en fattig landsända där flickors

socia la status är låg.

– Det var meningen att jag skulle dödas direkt efter födseln, säger Sarita, men farmor lade något lugnande i fars glas.

Familjen skulle fira att deras tredje barn skulle födas och för-väntade sig en son. De hade varit till templet flera gånger för att be och bli välsignade. Efter två flickor var det sociala trycket hårt, denna gång måste det bli en son. När det ändå var ett flickebarn som föddes så blev babyn föremål för faderns och familjens ursinne och besvikelse. Hon stämplades som ett ”syndens barn” och mamman vägrade att amma henne.

– Jag visste inte vilka som var mina föräldrar eftersom de läm-nade mig hos min faster redan som liten och i gengäld fick en av fasters söner i utbyte, säger Sarita.

Livet hos fastern i den lilla byn i norra Indien var annat än lätt. Sarita fick ta hand om städning, matlagning och blev familjens egen slav. En värdelös flicka som sattes att göra de tyngsta jobben, fick äta resterna och som ständigt gick trött och hung-rig. Till råga på allt utnyttjades hon sexuellt av männen i famil.-jen och såldes också, vid nio års ålder, till andra män för pengar.

Text: TINA PAPADOPOULOU

Fortsättning publicerad 20111006

Ännu en vinter i stugan

Östen Carlsson har haft ett händelserikt liv. Nu bor han mitt

inne i skogen utanför Sunnemo, någon mil utanför Hagfors.

HAGFORS (VB)

Östen Carlsson bor i en stuga mitt inne i skogen utanför Sunnemo, någon mil ifrån Hagfors. Som sällskap har han idag en katt, men för bara några dagar sen hade han två katter. Det är med sorgsen blick han berättar att han varit till veterinären med hankatten, som måste avlivas på grund av en tumör. Allt han nu har kvar är honkatten, som är 15 år.

Det har inte alltid varit enkelt för Östen Carlsson och livet har gått i många krokar. Hans far Fridolf Carlsson var skogvaktare och familjen hade ett fint liv, men så dog fadern endast 49 år gammal och då fick inte familjen längre bo kvar i skogvaktar-bostaden. Hans mor och hans två systrar samt Östen själv fick då flytta till ”morfar”. Östen var 13 år gammal.

Han berättar att fast fadern inte fanns längre, ville man ändå använda deras hundar på älgjakten, så endast 14 år gammal fick Östen lov att gå ut i älgjakt med den ena av hundarna. Han fick mer eller mindre order om detta, då det var en bra jakthund ” Du måste komma och ha hunden med”.

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20110929

Biodlare lär av varandra

Biodlare i Råda, gamla och nya: fr v Pontus Dahlberg, Lillemor

Olsson, Karl-Erik Bengtsson, Hans-Gösta Almroth, Putte

och Mona Strömberg och Anna Stafås.

HAGFORS/RÅDA (VB)

I Hagfors har gamla och nya biodlare i samarbete genomfört en

cirkel i den intressanta konsten att hålla bin. Vb:s reporter blev inbjuden till sista cirkelmötet för året och kundepå så sätt ta del av de många goda råden.

När är det dags att låta bina övervintra, var nybörjarnas första fråga.

– Det beror helt på väderleken, svarade äldsten bland biodlar-na, Karl-Eric Bengtsson, från Kvarnåsen.

Karl-Eric är också den bland deltagarna som haft egen biodling längst. Hela sitt liv har han hållit bin även om antalet bikupor har varierat över tiden. Av honom får deltagarna många god råd. Innan kuporna och dess innehåll ska till att gå i ide ska ramarna städas ur och den honung som ska slungas plockas

undan. Kvar ska finnas honung till mat, annars får man se till att mata sina bin på annat sätt.

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU

Fortsättning publicerad 20110922

Av lingon blir det att resa

Gertrud Larsson har lådvis med lingon i garaget. På bara två dygn har hon och väninnan Ingegerd Lindgren plockat 190 liter bär!

EKSHÄRAD (VB)

Dagarna och veckorna går fort - hösten är här och snart vintern - men innan dess skall det plockas en massa ”kröser” – i alla fall om man heter Gertrud Larsson och bor i Ekshärad.

Det är förstås inte bara ”kröser” som Gertrud plockar, hon har en hel frysbox full med svamp också. Det betyder att hon till-bringar sin mesta tid i skogen vid den här tiden på året.

– Det är härligt att vara i skogen, säger Gertrud.

– Blåbären har jag redan plockat, berättar hon, och dessa nyttiga bär äter jag varje dag på filen till frukost. Och nu är det dags för de älskade ”krösan”, d v s lingonen, och i år finns mängder av dessa underbara bär, så det är bara att plocka. Skogens röda guld måste definitivt tas tillvara, hösten är årets höjdpunkt, menar Gertrud.

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Fortsättning publicerad 20110915

Folk kom från när och fjärran

– Var med och bjud nu! uppmanar Anders Danielsson. Han har gott renommé efter tjugo år i branschen.

SÖDRA SKOGA (VB)

En lördag i slutet av augusti. Molnen är regntunga och det är

blött i marken efter nattens regn. På den gamla gården i Södra

Skoga har bohaget exponerats utomhus. Tusentals pryttlar väntar på att ropas ut. Anders Danielsson med personal, en auktionsfirma som håller till i Ekshärad, är redan igång.

– Var med och bjud nu då, uppmanar han publiken, som är lite trögstartad så här till att börja med.

Johan Åhrén och hans far Bernt Larsson är desto mer alerta. En militärkoffert hamnar i deras ägo för det facila priset av 175 kronor.

– Den kommer att fräschas upp och komma till nytta som sov-rumsmöbel, berättar Johan. Bernt Larsson har förr varit ofta ute på auktioner och intresset har han överfört på sonen.

Här på plats finns stor bredd på saker som ropas ut och ropas in av hugade spekulanter. Hemmansägaren som sakerna har tillhört var på sin tid en riktig samlargubbe, så här finns delar till gamla bilar, gamla eftertraktade caféstolar, olika möbler från diverse tidsåldrar och tusentals mindre eller större attiraljer som var och en hittar nya ägare. ”Bengen” från Sysslebäck är intresserad av gamla bildelar och köper upp en hel del av det

som bjuds ut.

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU

Fortsättning publicerad 20110908

De vann för andra gången

Det vinnande ekipaget i länsmästerskapet i eftersök. Monica Andersson med den bayerska viltspårhunden Albin.

HAGFORS (VB)

Länsmästerskapet i eftersök arrangerades i Hagfors och åtta ekipage passade på att visa upp sin skicklighet. Samtliga är elithundar i eftersök eftersom de innan de kom till tävlingen i Hagfors redan vunnit i sina egna jaktvårdskretsar. Länsmäster-skapet följs av en regionfinal, som i år äger rum på Gotland.

– Det är av stor vikt att det inom jaktlagen finns skickliga

eftersöksekipage, säger Bo Beckman.

Tävlingen i eftersök på länsnivå hölls i Hagfors som för ända-målet hade hyrt in sig hos Hagfors Uddeholms Jaktskytte-klubb. Varje ekipage som består av en förare och en hund får sitt eget spår. Spåret skall vara minst 600 meter från start till den sista ”klöven”.

– När vi lägger respektive spår försöker vi göra det så rea- listiskt som möjligt, säger Bo Beckman, Hagfors jaktvårds-krets, som till sin hjälp har haft tre domare. Spåret läggs ge-nom att man droppar blod samtidigt som man släpar en klöv. Spåret innehåller ett antal vinklar och sträckor med bloduppe-håll.

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU

Fortsättning publicerad 20110901

Inspiration leder till framgång

Speedwayklubben Valsarna anordnar inspirationsdag i Hagfors i hur man lyckas. Passade nu då klubben både fått ordning på det ekonomiska och det sportsliga. Här en bild från en elitseriematch mellan Valsarna och Lejonen. Det är Valsarnas Grigorij Laguta i röd huva som leder före två motståndare.

Bild: JOANNA HALVARDSSON

HAGFORS (VB)

För att lyckas i livet krävs inspiration. Det tar speedwayklub-ben Valsarna fasta på och anordnar inspirationsdag tisdag 30 augusti i Hagfors.

– Intresset är stort, anmälningarna strömmar in varje dag, berättar Lennart Andersson, ordförande i Valsarna.

Evenemanget äger rum på hotell Monica och har föreläsningar,

debatt, kräftskiva och elitseriematch i speedway på program-met. Hagfors speedwayklubb med laget Valsarna som front arrangerar tillsammans med några andra aktörer. Det börjar som sig bör med föreläsningar som ska inspirera till hur man

lyckas med vad man än företar sig i livet, inom företagsvärlden

eller inom sport.

Andreas Kullberg är en av dem som äntrar föreläsningspul-peten.

– Han är en mycket duktig inspiratör och berättar om vägen till att lyckas, upplyser Lennart Andersson.

Den andra föreläsaren behöver ingen närmare presentation,

Stefan Holm, OSmästare i höjdhopp och med en mängd andra framgångar på meritlistan.

– Han har bevisligen lyckats och beskriver sin väg till framgång, fortsätter ordföranden.

LEIF LARSSON

Fortsättning publicerad 20110825

Kommuner

Arvika

Eda

Filipstad

Forshaga

Grums

Hagfors

Hammarö

Karlstad

Kil

Kristinehamn

Munkfors

Storfors

Sunne

Säffle

Torsby

Årjäng

Vill du köpa lösnummer av Länstidningen Värmlandsbygden?

Våra försäljningsställen

Centerbloggar:

Annie Johansson

Anna-Karin Hatt

Anders W. Jonsson

VÄRMLÄNDSKA CENTERBLOGGAR

Centerkvinnor i Värmland:

centerkvinnornavrmland.centerpartiet.net

Erik Evestam:

evestam.blogspot.com

Hagfors Centerkrets:

hagfors.centerpartiet.net