LANDSBYGDENS EGEN TIDNING  

Centerpressens Nyhetsbyrå

Serien om Värmländska bruk

Nyfiken på mat

Läs mer här

Tomas trivs bäst i skogen

Tomas Wärm har arbetat i skogen till och från sedan han var sjutton. Efter att ha byggt på med en arbetsledarutbildning på

Gammelkroppa så arbetade Tomas några år i södra Sverige. Tillbaka i Värmland och Sillerud fanns inga arbeten. Det fick

honom att starta eget. Sen dess har han inte varit mycket ledig.

ÅRJÄNG (VB)

Trots en mångårig erfarenhet av arbete i skogen och en bra ut-bildning tog det alltför lång tid att få ett nytt arbete så Tomas Wärm startade Albins Skogstjänst. Sedan dess har han inte haft ledigt. Röjningen i skogen är eftersatt runt om i landet så det finns mycket att göra.

Tomas Wärm har arbetat till och från i skogen sedan han var sjutton. Genom detta har han fått erfarenheter och kunskaper som man inte kan läsa sig till. Efter att ha byggt på med en arbetsledarutbildning på Gammelkroppa så arbetade Tomas några år i södra Sverige. Tillbaka i Värmland och Sillerud fan-ns inga arbeten. Det fick honom att starta eget, Albins Skogs-tjänst HB. Med sin lokalkännedom och erfarenhet kan han er-bjuda kvalitet på arbetet.

Text: BO BÄCKMAN

Fortsättning publicerad 20120216

Ylva har fastnat i leran

Konstnären Ylva Lundin Andersson har ett brett register i sitt konstnärsskap. Hon började med illustrationer men breddade sig och numera anser hon sig ha fastnat i leran. Humor och underfundighet är vanligt förekommande i hennes verk.

ÅRJÄNG (VB)

Konstnären Ylva L Andersson är välmeriterad och har ett brett

register inom sådant som illustration, grafisk formgivning och

keramik. Hon har ateljé och keramikverkstad hemma vid huset i Skogen och är även verksam i Clarabutiken i Röda huset i Årjäng.

Ylva Lundin Andersson är född i Stockholm, men hon är upp-vuxen i Svanskog i Värmland. Hon har alltid haft intresset att rita och måla. Valet av utbildning blev därmed självklart. Efter det estetiska programmet på gymnasiet gick hon på Kyrke -

ruds estetiska folkhögskola i Årjäng och därefter på Konstin-dustriskolan i Göteborg. Hon är i grunden bildkonstnär, men har på senare år ägnat sig mest åt keramik. Med egen ateljé och butik samt bl a verksamhet i Clarabutiken i Röda huset i Årjäng når hon ut med sina alster.

Text: BO BÄCKMAN

Fortsättning publicerad 20120209

Anbudstiden gick ut 31/1

Röda huset i Årjäng ska hyras ut och anbudstiden gick ut 31 januari. Just nu är det bara ett anbud som ligger och väntar på att öppnas, enligt uppgift kommer man på kommunen att göra det i slutet på veckan. En grov gissning är att Clarorna även fortsättningsvis kommer att hyra huset.

ÅRJÄNG (VB)

Röda huset i Årjäng ska hyras ut. Det pågår ett öppet förfa-rande med anbud, vilket anses vara det mest rättvisa. Verk-samhet och hyresgäst ska uppfylla kraven på nytta för sam-hällslivet. Nuvarande hyresgäst är Clarorna, det kvinnliga

affärsnätverket i Årjäng.

Sedan det så kallade Röda huset eller Årjäng Nertomta 4, som fastigheten heter, kommit i Årjängs kommuns ägo har det hyrts ut. I dagarna har det varit möjligt att skicka in en intresseanmälan om att hyra huset. Kravet är att den verk-samhet som ska bedrivas där tjänar till nytta för samhällslivet. Man nämner hantverksförsäljning, café eller butik som exem-pel på tänkbara verksamheter. Tillgängligheten för allmänhe-ten är en viktig del. Byggnadens övervåning kan användas för

kontorsverksamhet. Nuvarande hyresgäst är Clarorna, det kvinnliga affärsnätverket i Årjäng. Anbudstiden gick ut 31 januari. Innan dess fick inga bud öppnas. Kommunen har meddelat att buden öppnas i slutet av veckan, det vill säga efter denna tidnings pressläggning.

Text: BO BÄCKMAN

Fortsättning publicerad 20120202

Nytt älgförvaltningssystem

Nu kommer ett nytt system gällande älgförvaltning och älg-skötselområden. Områdena ska bli så stora att de hanterar enegen älgstam. Gränserna kommer vara naturliga och utgö-ras av stora sjöar, vägar med mera.

ÅRJÄNG (VB)

Med början vid älgjakten 2012 kommer ett nytt älgförvaltnings-system att införas. De älgförvaltningsområden länet kommer indelas i, efter naturliga gränser, ska omfatta en egen älg-stam. Från jägarhåll ser man både för– och nackdelar, men tror det ska fungera bra.

Enligt ett riksdagsbeslut från december 2010 kommer ett nytt älgförvaltningssystem att införas i samband med älgjakten 2012. Fram till den 29 februari kommer dock jakt att kunna bedrivas som förut.

Med det nya systemet kommer länen att indelas i älgförvalt-ningsområden som kommer vara stora nog för att ha en egen älgstam. Gränserna för områdena utgörs av naturliga hinder såsom stora sjöar och vägar. Varje område ska dessutom ha sin älgförvaltningsgrupp.

Text: BO BÄCKMAN

Bild: MARI NÄLSÉN

Fortsättning publicerad 20120126

Märk ut olycksplatsen tydligt

Monica Andersson med den bayerska viltspårhunden Albin som var det vinnande ekipaget i länsmästerskap i eftersök i Hagfors 2011.

ÅRJÄNG (VB)

När en viltolycka inträffat kan det ibland behövas eftersöks -

jägare som spårar och avlivar det djur som kan ha blivit ska-dat. Arbetet ställer höga krav på både jägare och hund.

Vid viltolyckor tillkallar polisen vid behov speciellt utbildade

eftersöksjägare som spårar och tar hand om djuret för att förkorta dess lidande. I Årjängs kommun finns omkring 25 tillgängliga eftersöksjägare fördelade på fyra geografiska om-råden.

Morgan Zetterqvist är vice ordförande i Årjängs Jaktvårdskrets

och samordnare av eftersök vid trafikolyckor. Han berättar lite om villkoren vid eftersök och om hur man ska förfara vid en viltolycka. Att märka ut olycksplatsen så den snabbt hittas är

mycket viktigt.

Text: BO BÄCKMAN

Bild: TINA PAPADOPOULOU

Fortsättning publicerad 20120119

Fiber till Årjängs landsbygd

Bredbandsutbyggnaden på Årjängs landsbygd har nu startat. Information är på väg ut och projektledare Annelie Pettersson

uppmanar alla cirka 3 300 hushåll att hoppa på fibertåget nu. Det går inte att söka bidrag till anslutning i efterhand.

ÅRJÄNG (VB)

För att landsbygden ska kunna hållas levande krävs en funge-rande kommunikation. Bredband är mer eller mindre en förut-sättning för både skolor och företag. Det är också ett starkt

argument för val av boende. Genom ett nystartat projekt kom-mer nu fibernät till Årjängs landsbygd.

Ett stort projekt med syftet att landsbygden i Årjängs kom-mun ska få tillgång till bredband har startat. Fibernätet kom-mer att bestå av dels ett stamnät och dels lokala anslutnings-nät. Alla som bor och verkar på kommunens landsbygd ska få möjlighet att koppla upp sig på ett bredband med en kapacitet på 100 Mbit/s.

Projektet är finansierat av kommunen, EU och Region Värm-land. Stamnätet ska täcka hela kommunen, förutom Årjängs tätort som inte täcks av bidraget. De lokala anslutningsnäten både byggs och finansieras av lokala föreningar. Priset för att ansluta sin fastighet beror på hur många man blir, det är därför viktigt att anmäla sitt intresse.

Text: BO BÄCKMAN

Fortsättning publicerad 20120112

Nya torget engagerar folk

Peter Månsson, kommunens tekniske chef är ansvarig för projektet och Ann Svendby, assistent, håller upp samman-ställningen av de drygt 200 förslagen samt ett förslag på funktions/rumsdelningen av torgytan.

– Det går framåt! Torget här har verkligen engagerat Årjäng.

ÅRJÄNG (VB)

Arbetet med att skapa ett nytt torg engagerar Årjängsborna. 215 förslag om dess funktion och om vad som ska finnas där har kommit in. När man beslutat om vad som ska finnas där så fortsätter arbetet med hur det ska se ut.

Årjängs kommun ska forma ett nytt centrum och i det arbetet ingår att skapa ett nytt torg. Man har satt upp förslagslådor

på fem platser och gjort en egen flik på hemsidan för den som hellre tar det här digitalt. Torget engagerar invånarna och 215 förslag kom in. Efter att man bestämt vad som ska finnas på

torget så återstår nästa fas med hur det ska utformas. Först därefter påbörjas upphandlingen om vem som ska utföra an-läggandet. Demokratin håller en mycket hög nivå i processen då alla berörda deltar.

Text: BO BÄCKMAN

Bild: CATHRIN SKÖLD

Fortsättning publicerad 20111229

Det kan bli dyrt att fuska

Lennartsfors smedja byggdes på 1840-talet och har restau-rerats både invändigt och utvändigt i syfte att kunna visa

upp ett gammalt kulturarv för turister och andra intresserade.

När man vill genomföra olika förändringar på sitt hus är det

viktigt att följa alla regler som finns, till exempel i den nya

plan- och bygglagen. Annars kan det bli dyrt.

ÅRJÄNG (VB)

För installationer och byggen som kan påverka brandsäker-heten samt för några andra typer av byggen råder nya regler sedan den 2 maj. Dels krävs mer än bygglov och dels utgår

en sanktionsavgift för den som inte lämnat in sin bygganmä-lan innan bygge eller installation påbörjats.

En nya plan- och bygglag trädde i kraft den 2 maj 2011 och med den infördes ett nytt sanktionssystem vid överträdelser.

Det kan nu kosta 10 700 att installera en eldstad utan att ha gjort en anmälan.

Förändringarna i lagen innefattar även andra typer av byggen och åtgärder. En annan nyhet är att man inte får börja bygga förrän kommunen gett ett startbesked och man får inte flytta in eller att ta ett tillbygge i bruk förrän man fått ett slutbesked.

Det räcker alltså inte med bygglov.

Text: BO BÄCKMAN

Arkivbild: THERESE JONASSON

Fortsättning publicerad 20111222

Stugor med värmländsk själ

Jätten är den största stugan som passar bra för dig som vill ha lite extra utrymme och många sovplatser. Bottenvåningen

utgörs av tre sovrum, hall, bad samt ett rejält kök och stor-stuga lagt i en öppen planlösning. Storstugan har en fantas-tisk rymd i och med takhöjden. En trappa leder upp till loftet där det finns plats för två sängar för den som önskar ytterli-gare sängplatser.

ÅRJÄNG (VB)

Årjängsstugan är ett familjeägt bolag som tillverkar timmer-stugor med lokal anknytning. Bolagets lokala prägel tar sig uttryck i att man både köper material och anlitar personal lo-kalt. Namnen som Jätten och Skogsrået på stugorna anspelar

på de värmländska skogarnas mystik.

Fredrik Johansson har haft byggfirma sedan 2007, JFJ Bygg AB eller kort och gott FJ Bygg som det kallas. Bolaget är familjeägt av Fredrik och hans sambo Josefin Nilsson. FJ Bygg äger även sedan ett par år Årjängsstugan.

Med en uttalad miljöpolicy som undviker långa transporter

och gynnar lokalt näringsliv så kan man utan överdrifter påstå sig vara lokal. Ordet lokal betyder i sammanhanget verkligen lokal. Årjängsstugan produceras med lokala varor av lokal personal. Stugorna har dessutom en stor anknytning till de värmländska skogarna genom både timrets ursprung och de mytologiska namnen som Skogsrået och Trollet.

Text: BO BÄCKMAN

Fortsättning publicerad 20111215

Mera jul med mindre sopor

Avfallsbergen växer över hela världen. EU-kommissionen

startade 2009 det treåriga projektet "Europa minskar avfallet"

och Årjäng deltar för första gången. Cathrin Sköld är renhåll-ningsansvarig på Årjängs kommun.

ÅRJÄNG (VB)

Perioden 19-27 november har Årjängs kommun deltagit i ”Eu-ropa minskar avfallet” som är en gemensam satsning där 20 EU-länder deltar. Värmlandskommunerna valde i år temat "Mer jul - mindre sopor!".

Avfallsbergen växer i världen. Det utgör en i flera avseenden

svår utmaning. Mot bakgrund av detta startades 2009 det treå-riga projektet "Europa minskar avfallet" av EU-kommissionen. Genom sådant som konkreta råd, aktiviteter samt information om sambanden mellan hållbar utveckling och avfall hoppas

man uppnå en minskning av avfallsmängderna. I år kom veckan med aktiviteter att äga rum 19-27 november.

Årjängs kommun deltog för första gången. Knepen är många för att minska avfallet i jultid. Att inte laga mer mat än vad som går åt är ett av dem och där finns även pengar att tjäna för hushållen.

Text: BO BÄCKMAN

Fortsättning publicerad 20111208

Verkar i en engagerad bygd

Bygdespelet Amerikabrevet har hållits sedan 1988 och  grun-dar sig på faktiska händelser i bygden. Brevet är daterat den 6 juni 1870. Genuint och äkta låter nästan svagt när man hör att den psalmbok som spelets Stina håller i handen är den som verklighetens Stina en gång ägt.

ÅRJÄNG (VB)

Det verklighetsbaserade bygdespelet Amerikabrevet är ett speciellt evenemang i flera avseenden, inte minst som det ger en bygdekänsla och engagerar invånarna. Blomskogs hem-bygdsförening verkar i en engagerad bygd.

Blomskogs hembygdsförening har omkring 350 medlemmar.

Det måste anses som en god uppslutning i en bygd med 600 invånare. Bygdespelet Amerikabrevet har hållits sedan 1988. Det är en av de saker som både engagerar och skapar sam-manhållning i bygden. Berättelsen handlar om människor som funnits på platsen och som utvandrade till USA under 1800-

talets andra hälft.

Renovering av halmtak

Byggnaderna på gårdstunet används bland annat för bygde-spelet, men är i övrigt inga museibyggnader. En av byggna-derna har för värmländska förhållanden ett ovanligt tak, det är av halm.

Text: BO BÄCKMAN

Fortsättning publicerad 20111201

Vägen öppnades ända till Göteborg

Av kanalens hela längd på 22 kilometer utgör den grävda de-len 3 kilometer. De två slussarna i Töcksfors har en total lyfthöjd på 10,1 meter, vilket leder upp till 110,2 meter över havet.

ÅRJÄNG (VB)

För precis 100 år sedan satsade framsynta företagare från Hån, Östervallskog och Töcksfors tillsammans motsvarande 15 miljoner kronor i dagens penningvärde för att bygga Töcks-fors kanal. När den stod färdig 1915 var vattenvägen öppen att via Dalslands kanal frakta företagens produkter hela vägen till Göteborg.

– Töcksfors kanal förde med sig ett kraftigt uppsving för byg-dens sågverk, snickeriföretag och pappersindustri, berättar Runar Patriksson, som är ordförande i Fornminnesföreningen

Nordmarksstugan. Den föreningens styrelse har fått uppdraget

från Dalslands Kanalbolag att samla in och sammanställa do-kumentation i form av både bilder och texter om byggandet av Töcksfors kanal. I uppdraget innefattas också att genomföra en pampig jubileumsfest 2015 då man kan fira 100-årsdagen när kanalen invigdes.

Text: ALEX SVENSSON

Fortsättning publicerad 20111124

En dag fylld av inspiration

Marja i Myrom fanns på plats för att måla en tavla när före-tagarföreningen Clarorna bjöd till träff. Myromstomtar är något som är aktuellt i Marjas tavlor just nu inför hennes utställning i Sunne. Hon menar att de ofta bor i övergivna skor och dricker nymjölkad mjölk.

ÅRJÄNG (VB)

Årjängs kommun och Företagarföreningen Clarorna bjöd till träff på Best Western Hotel för att prata om Företagsamma

Årjäng. En av huvudpersonerna var hotellets VD; den blott 25 år fyllda Joakim Froom.

– Egentligen är jag ju en helt vanlig grabb, berättar Joakim,

men jag har haft möjligheten att få ansvara för 400 anställda med en omsättning kring miljarden. Tillsammans med mina 12 års erfarenhet inom handeln och min ekonomutbildning,

gjorde det mig till en lämplig och villig person att ta över ans-varet för den dagliga verksamheten på Best Western Hotel i Årjäng. Jag bestämde mig redan som 13-åring att det var dags för mig att börja arbeta, men mina föräldrar tyckte det var för tidigt att börja i familjens Konsumbutik. Då gick jag

över gatan och skaffade mig jobb. Det tog en månad så fick jag en anställning av mamma i alla fall. Men egentligen ville jag inte bli företagare, utan mikrobiolog eller läkare.

Text och bild: CHRISTINA ÖSTER

Fortsättning publicerad 20111117

De sköter svensk travsports arkiv

Marita Arvidsson är ansvarig för verksamheten sedan fem år tillbaka.

ÅRJÄNG (VB)

Nordens enda travsportmuseum har numera omkring 26 000

besökare om året i byggnaden och ekonomin har blivit stabil efter några besvärliga år. Numera arbetar personalen på mu-seet med uppdrag från ATG och enskilda travbanor och får den vägen välbehövliga tillskott att finansiera verksamheten.

–Museet har sina flesta besökare under sommarsäsongen

och under hösten och vintern består den utåtriktade verksam-heten huvudsakligen i konferenser och besök i restaurangen,

förklarar Marita Arvidsson, som sedan fem år är ansvarig för verksamheten.

Arkivarbete

Hon berättar att en betydande del av de externa uppdragen

består i att ta hand om och ordna olika travbanors arkiv.

-Vi har slutfört arbetet med Jägersros arkiv och har börjat

med Rättviks och därefter väntar Bollnäs travbana. Svenska Ponnytravets arkiv står sedan på tur.

-Norsk travsport har engagerat sig i vårt Hall of Fame

Text: ALEX SVENSSON

Fortsättning publicerad 20111110

Pensionerade travare på tur

Hästarna Bobby Lord och Midas MO är populära bland gästerna på gården.

ÅRJÄNG (VB)

På Eneberga gård mellan Töcksfors och Vännacka, där lever en dröm om ett High Chaparral i värmländsk tappning. Med ”Big Roland” vid tömmarna, familjen vid sin sida och en god portion envishet, så har TR:s Western Adventures stora förutsättningar att lyckas.

Hur kommer det sig att familjen Göransson startat western-ranch i de värmländska skogarna?

Roland var professionell travtränare men tröttnade på det och skulle hitta på något annat. Men han ville inte släppa taget om hästarna, så då kom idén med turridning.

– Vi använde de pensionerade travhästarna till detta, berättar hans fru Tina Göransson, för de är både vana att gå i grupp och att det finns många människor, traktorer och bilar om-kring dom, de är idealiska för detta. Vi har en nordsvensk tra-vare, två nordsvenska brukshästar och så fyra varmblods-hästar. Westernridningen handlar ju mycket om att sadlarna och utrustningen går i westernstil, för de som kommer och

rider har ju oftast inte tekniken och vanan att rida som en cowboy. Det är femte säsongen nu som vi kör våra aktiviteter

med den ombyggda höladan som fick bli en saloon med restaurangmöjligheter.

Text och bild: CHRISTINA ÖSTER

Fortsättning publicerad 20111103

Petflaskor blir arbetskläder

Mansdominerad värld? Nej, skydds- och arbetskläder från de

olika klädföretagen tillverkas för män, kvinnor och barn.

ÅRJÄNG (VB)

Hösten är här och med den behovet av varmare arbetskläder.

Värmlandsbygden berättar om höstmodet för alla som jobbar

med jord och skog och börjar med att visa kläder från Blå-kläder. Blåkläder är ett av landets ledande företag när det gäller skydds-, arbets- och naturkläder.

Med egna fabriker och eget centrallager anser sig Blåkläder

vara störst i landet. Gehås i Årjäng och Arvika är återför-säljare.

– Blåkläder är en storsäljare, säger Stefan Åsberg, en av delägarna till Gehås.

– Under hösten kommer flera nyheter som vi gärna flaggar lite extra för, fortsätter han.

– Gore-Tex-kollektionen med 365-24-material, det vill säga att det kan användas dygnet runt, året runt, känns extra bra och spännande. En personlig favorit bland det nya är de virkade Kask-mössorna som vi kommer att ha i tre olika färger, säger Kalle Larsson, marknadsföringsansvarig på Blåkläder Sverige

och tillägger:

– Vi inledde ett samarbete med Kask förra året och deras

virkade mössor blev direkt en succé. Nu kommer tre nya

varianter av mössor att välja bland, berättar Kalle Larsson.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: PRIVAT/BLÅKLÄDER

Fortsättning publicerad 20111027

Hon är trogen sin hemort

Katarina Johannesson är sedan två år kommunalråd (C) i

Årjäng. Här är hon framför sitt hem i vackra Rössbyn, mitt

emellan Årjäng och Töcksfors.

ÅRJÄNG (VB)

Hon heter Katarina Ingeborg Johannesson och är 47 år. Se-dan drygt två år är hon kommunalråd (C) i Årjängs kommun. Hon har aldrig tänkt i manliga eller kvinnliga banor, aldrig sett meningen med en sådan uppdelning. Hon säger att hon brås på både sin mamma och pappa, när det gäller speciella

intresseinriktningar. Hennes sedan länge fasta punkt i tillvaron

är hemmet som finns mitt emellan Årjäng och Töcksfors, i vackert belägna Rössbyn.

Kommunalrådet i Årjäng har en mycket folklig framtoning. Det är inte svårt att bli nyfiken på Katarina Johannesson från Nord-marken. I en och samma person är hon makan, mamman, matten, dottern, systern, grannen, arbetskamraten och därtill syns hon känna så gott som alla.

Katarinas utbildning efter högstadiet var treårigt gymnasium,

ekonomisk/språklig linje i Karlstad, som hon avslutade 1983. Direkt efter skolan började hon som tjänsteman på Elektro-mekan i Årjäng och arbetade där till 1990. Sedan bytte hon 1998 jobb till att bli banktjänsteman hos Föreningsbanken på

orten. Banktiden avslutade hon med en kontorschefstjänst

2008. Snart därefter blev hon kommunalråd (C) på heltid. Hon ingår även i Centerns distriktsstyrelse i Värmland.

Text och bild: LIZZIE GERD JANSON

Fortsättning publicerad 20111020

Raka fåror räknas främst

Förare av äldre traktorer ville också få visa att de fortfarande kan plöja vackra fåror.

ÅRJÄNG (VB)

Nordmarks Gille har arrangerat plöjningstävlingar ända sedan

sjuttiotalet, och i år kunde ordföranden John Badh presentera

fyra juniorer och två seniorer som alla visade sin stora skick-lighet i att plöja fälten.

Syftet med att plöja är att luckra upp jorden samt att påskyn-da förmultning av det gamla rotlagret och växtrester, bekämpa ogräs samt motverka spridning av växtsjukdomar. Det är ock-så ett första moment för att skapa en såbädd. Rätt utfört ska inget av den ursprungliga vegetationen vara synlig efter plöjnin-gen. Lämpligt plöjningsdjup beror mest på hur tjockt matjords-lagret är. Man kan gärna tro att plog med vändskiva är en ganska sen uppfinning, men faktum är att man är ganska säker på att den användes redan 1000 år före Kristus. Men då var de förstås inte treskäriga, som de tegplogar som nu an-vändes i Nordmarksmästerskapet hos Arne och Christina Karlsson i Hämnäs.

– I år är det lite knepigt att plöja, berättar John Badh, för det har ju regnat så mycket och här är kraftig lerjord.

Text och bild: CHRISTINA ÖSTER

Fortsättning publicerad 20111013

Fibernät i hela kommunen

Arbetet med att lägga fibernät i Årjängs kommun är i full gång. Grensnet Ekonomiska Förening hoppas att projektet för deras del ska vara klart hösten 2012.

ÅRJÄNG (VB)

Området innefattande GEF (Grensnet Ekonomisk Förening) blir först i Årjängs kommun med fibernät. De första abonnen-terna beräknas kunna koppla upp sig i början av januari 2012.

– Vi räknar med att alla i vår förening har fibernät senast nästa höst, säger Dirk Handzic, ordförande i GEF.

GEF sträcker sig från Töcksfors, längst med riksväg 611 mot Östervallskog och vidare mot Koppom. Den västliga delen av Årjängs kommun blir först med storsatsningen kring fiber-nätet.

– De övriga orterna och fiberföreningarna i kommunen tror jag kommer igång i början av 2012 och kommer därmed att vara klara med projektet under 2013, säger GEF-ordföranden.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: GRENSNET EKONOMISK FÖRENING

Fortsättning publicerad 20111006

En dröm för fotograferna

Bild: Tomas Ivansson

VÄSTRA FÅGELVIK (VB)

Ödsligt belägen i Båstnäs skogar utanför Västra Fågelvik ligger Europas kanske största bilskrot. Bröderna Ivanssons

bilskrot kallas för en bilkyrkogård och där ligger tusentals bilar

"begravda".

– Tyskar och holländare kommer det i massor för att titta på

bilskroten, berättar Tomas Ivansson, son till en av bröderna.

År 1955 startade Tore Ivansson bilskrotningsfirma och senare också ett åkeri. Ganska snart var brodern Rune Ivansson med på tåget. Redan några år innan hade Tore börjat samla på sig bilar.

– Det finns ett fotografi från 1953 där man ser drygt 50 bilar, berättar Tomas Ivansson, son till Rune.

Då Båstnäs är beläget så nära den norska gränsen passade

bröderna Ivansson på att starta bilskroten – ett för tiden smart drag.

– Norrmän fick inte importera bilar under 1950-talet men reservdelar fick de importera. Då köpte norrmännen bil i Sveri-ge, körde till Båstnäs och plockade isär transmission, hjul, kaross och motor. Då kunde de ta in bilarna till Norge, berät-tar Tomas Ivansson och fortsätter:

– 1959 gjorde norrmännen revolution om importstoppet och från och med 1960 var det okej att importera bilar till Norge.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20110929

70 nya industrijobb i Årjäng

Katarina Johannesson, kommunstyrelsens ordförande (C), Ingmarie Carnlöf Brunborg, kommunikationsstrateg, Gerd Levin-Nygren, VD Hanza Electronics, och Marita Ljung, statssekreterare (C).

,

ÅRJÄNG (VB)

Drygt 70 nya industrijobb har skapats i Årjäng den senaste tiden, inte minst tack vare projektet Den Nya Industrin, som bygger på ett nära samarbete mellan näringslivet, kommunen och en lokal bank.

Marita Ljung, statssekreterare (C) hos it- och regionminister

Anna-Karin Hatt (C), besökte nyligen kontraktstillverkaren

Hanzas båda fabriker i Årjäng för att få veta mer om det framgångsrika projektet, som startade 2008 och syftar till att skapa nya arbetstillfällen på landsbygden.

– Landsbygden är attraktiv för bland annat tillverkningsindustri,

framhåller Hanzas vd Erik Stenfors, en av initiativtagarna till Den Nya Industrin.

Jämfört med storstadsregionerna är personalomsättningen

lägre på mindre orter, engagemang uppstår lättare där det finns en närhet och en samverkan föds mer naturligt. Sedan gör det sitt till att folk trivs i en bygd som har naturens resur-ser på sin sida, som här både skog och sjö, konstaterar han.

Text och bild: LIZZIE GERD JANSON

Fortsättning publicerad 20110922

Världsekonomin blöder

Här är hela personalen på Westra Wermlands Sparbank i Årjäng samlad. Bakre raden fr v: Tina Ericsson, Ingela Svensson, Carina Eriksson, Gunilla Claesson, Marine

Hammarström. Undre raden fr v: Joel L Fjeld, Marcus Myre-bring och Anders Axelsson.

Bild: WESTRA WERMLANDS SPARBANK

ÅRJÄNG (VB)

Riksbanken höjde inte räntan som det var tänkt onsdagen den 7 september. Vilket togs emot på ett positivt sätt hos lands-bygdsbankerna.

– En höjning av räntan i det här skedet av den globala ekono-min hade bara hämmat tillväxten, säger Marcus Myrebring,

kontorschef på Westra Wermlands Sparbank i Årjäng.

Världsekonomins negativa trend påverkar alla. I första skedet de större städerna och senare även på mindre orter.

– Ekonomin är som ringar på vattnet, landsbygden drabbas

med viss fördröjning och det är både på gott och ont, säger Marcus Myrebring.

Westra Wermlands Sparbanks kontorschef i Årjäng spår en blåsig höst och vinter när det gäller det svenska ekonomiska

läget. Han tipsar privatpersoner och företagare att ta beslut.

– Kontakta banken, personer ska tänka till ordentligt om man är nöjd eller vill se en ändring i den privata ekonomin. Det vik-tiga är att man tar ett beslut för eller emot, nöjd eller inte, för-tydligar Marcus Myrebring

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20110915

Rössbyn satsade på nytt

Erik Danielsson (t v) berättar att pappa Tomas Danielsson fick sin inspiration till en ny ladugård via grannar som hade mjölkkor.

ÅRJÄNG (VB)

Rössbyns mjölk är inne på sjätte året. Tidigare hade familjen

Danielsson nötköttsproduktion i form av drygt hundra ung-tjurar.

– Pappa Tomas byggde mjölkstallet för att han trodde mycket på mjölkkor, berättar sonen Erik Danielsson, 22 år.

Familjen hade under flera års tid haft funderingar kring ett mjölkstall. Tomas Danielsson jobbade då sedan 1998 bara halvtid som ungdjursuppfödare och halvtid med skogskörning. Hustrun Anette Danielsson jobbade också deltid utanför jordbruket.

– De ville båda ha heltid på gården och mjölkkor skulle inne-bära mer arbete per hektar och därmed en större vinst, be-rättar Erik Danielsson som genomförde sin gymnasieutbild-ning på Lilleruds naturbruksgymnasium och som är tänkt att ta över verksamheten om några år.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: ERIK DANIELSSON

Fortsättning publicerad 20110908

Kyrkoherden satte skräck i bygden

Anders Lindbäck satte skräck i bygden när det visade sig att han hällt arsenik i nattvardsvinet. Och det fungerade enligt planerna tills en dag när Anders Lindbäck blev girig. Tavlan är

uppsatt i Silbodals kyrka.

ÅRJÄNG (VB)

Anders Lindbäck trodde han gjorde en god gärning när han tog livet av flera församlingsmedlemmar och försökte ta livet av ännu fler. Kyrkoherden i Silbodal under 1860-talet satte skräck i bygden.

År 1861 valdes Anders Lindbäck till kyrkoherde i Silbodal. En socken som hade det väldigt besvärligt ekonomiskt då man bar ett fattigunderstöd för 40 personer – en mycket tung börda för en utarmad skogsbygd.

Kyrkoherde Lindbäck hade som syfte att minska kostnaderna

och genomdrev därför ett antal förordningar och bestämmelser

för att socknen skulle få lägre utgifter. Han ska ha kallat fattig-domen i Årjängstrakterna för Sveriges Sibirien.

Hans strävan mot lägre utgifter ledde till att han 1864 begick tre mord och flertalet mordförsök genom att blanda arsenik i nattvardsvinet.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: LISBETH KARLSSON

Fortsättning publicerad 20110901

De saknar både is och lag

Under vintrarna har Nordmarkens HC ordnat skridsko- och ishockeyskolor i både Årjäng och Töcksfors. Familjedagarna är välbesökta och till och med Färjestads BK har deltagit i dessa dagar. Ture Varg kanske inte bara ger FBK tur, kans-ke kan hans lyckospridning hjälpa till att få till en ishall i kommunen.

ÅRJÄNG (VB)

Nordmarkens Hockeyclub (NHC) är ishockeyföreningen som har över tusen medlemmar men som saknar lag. Allt sedan starten 2008 har föreningen jobbat för att få till en ishall i År-jängs kommun.

– I dag åker ungdomar upp mot sju mil enkel väg för att träna ishockey, säger styrelseledamoten Gunnar Henriksson.

Som mest har Nordmarkens HC varit upp i 1 300 medlemmar och detta trots att föreningen inte ens har varken ishall eller ens ett ishockeylag.

– Intresset bland Årjängs kommuns invånare finns men utan is blir det svårt att gå vidare. Händer det inget snart så tror jag att intresset kommer att sjunka, säger Gunnar Henriksson.

Kommunen har tre rinkar, såkallade "månskensrinkar", men ingen av dem har linjer.

– Förutsättningarna för att spela match saknas, berättar

Henriksson.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20110825

En riktig bonnauktion i Tången

Sven Larsson, auktionist, ropar ut ett syskrin på auktionen i

Tången. Bertil Emilssons dödsbo går under klubban och då

han var en stor vän av ordning är det prima varor som ropas

ut. Behållningen går till Bertil Emilssons närmsta granne,

Holmedals Östra Missionsförsamling.

ÅRJÄNG (VB)

Lördagen den 6 augusti hölls en lösöres- och maskinauktion av Bertil Emilssons dödsbo i Tången, Årjäng. Auktionsförrät-tare var Sven Larsson från Larssons Auktioner, Töcksfors, även kusin med den bortgångne Bertil Emilsson.

–Min kusin var en stor vän av ordning. Han såg till att hålla sina ägodelar i toppskick.

Sven Larsson berättar hur hans ogifte kusin Bertil Emilsson alltid strävade efter att hålla bohaget i ordning, dels sitt eget, dels sina föräldrars sedan de blivit äldre och så småningom avled i slutet av 1990-talet. Till och med skacklarna till hästen är väl underhållna. Det bekräftas också av några kunniga, som

nog av eget köpintresse synar föremålen.

Text och bild: LIZZIE GERD JANSON

Fortsättning publicerad 20110818

Kommuner

Arvika

Eda

Filipstad

Forshaga

Grums

Hagfors

Hammarö

Karlstad

Kil

Kristinehamn

Munkfors

Storfors

Sunne

Säffle

Torsby

Årjäng

Vill du köpa lösnummer av Länstidningen Värmlandsbygden?

Våra försäljningsställen

Centerbloggar:

Annie Johansson

Anna-Karin Hatt

Anders W. Jonsson

VÄRMLÄNDSKA CENTERBLOGGAR

Centerkvinnor i Värmland:

centerkvinnornavrmland.centerpartiet.net

Erik Evestam:

evestam.blogspot.com

Hagfors Centerkrets:

hagfors.centerpartiet.net